Bear Quartet firar - eller kanske inte
Vi började 1989. Det var en massa saker som hände det året, Matti sade att mycket inträffade som kanske var tänkt att bli bra, men blev rätt dåligt - som att de rev Berlinmuren. Det hände jättemycket saker. Men mest är det för att BQ bildades.
Albumtiteln passar i alla fall in i det traditionella mönster som alla av bandets tidigare skivor har följt - från debuten Penny Century, ända till 2006 års Eternity Now. Åtminstone om man skriver ut den i bokstäver: Eighty Nine. Två ord, varav det första slutar på -y. 89 skiljer sig musikaliskt från Bear Quartets två senaste skivor, då den är uppbyggd av tung och melodiös rock, snarare än den electro- och syntmusik man kan höra på till exempel Saturday Night från 2005. Sångaren Matti Alkberg säger att de egentligen är ungefär samma typ av musik, fast med skillnaden att de valt att ersätta miditrummor och gitarrer med vanliga instrument. Många förändringar
Alkberg har dock, trots sin status i Luleå som lokal skald, bara skrivit två av texterna på den nya skivan. De flesta är
i stället författade av Peter Nuottaniemi, som berättar att några av dem är flera år gamla och har gått igenom många förändringar: - Med BQ har vi gjort så mycket, så det finns liksom ett parallellt universum, alla våra texter pågår på något sätt i samma värld. De är rätt arga också, texterna på den nya skivan, ganska våldsamma. Men världen är ju ganska våldsam. Kultförklarade
Att Bear Quartet lyckats hålla jämn kvalitet över en 20-årig karriär beror nog mycket på att de aldrig riktigt blivit mer än kultförklarade kritikerfavoriter, tack vare sin ovilja att ta kommersiella chanser. - Vi har ju aldrig varit särskilt strategiska, förklarar Peter. - Aldrig tackat ja till så mycket, mest för att det alltid är någon av oss som säger nej. Och då blir det inte av alls. Men folk slutade höra av sig till oss för typ 15 år sedan, de tar för givet att vi ändå kommer säga nej. Ständig förnyelse
Ytterligare anledningar till att gruppen hållit sin musik fräsch och intressant så pass länge är den ständiga förnyelsen, upptäckarglädjen och det faktum att de - trots att Alkberg sedan länge är den ende som bor kvar i Luleå - fortfarande gillar att repa och spela in tillsammans. - Det känns väldigt speciellt att vara tillbaka i studion med BQ, säger gitarristen Jari Haapalainen, som vid sidan av bandet haft en framgångsrik karriär som producent (bland annat åt Moneybrother och skotska Camera Obscura). - Det är ingenting alls som mina andra projekt. BQ är en familj, med alla dess problem, fördelar och nackdelar.
Så jobbar vi med nyheter