Över varsin kopp te är det bandets vokalister Filip Lundgren och Lovisa Lindberg-Lekfalk som berättar om bandets drömmar och hur musiken skapas. De plockar upp sin dator och snart ljuder låten Snö från kommande skivan. Filip och Lovisa trummar med fingrarna på bordet, låten byggs upp och bandets körande tar mer och mer plats i låten liksom utrymme i kaféets slammer.
Idag är det Filip och Lovisa som representerar bandet men resten av Barnen är också närvarande vid intervjun - via sms.
Filip (F): Vi har en sms-grupp. Det är svårt att träffas och då kan vi snacka där. Nu har vi röstat om bilden till plattans omslag. Det funkade men det blir kaos när alla ska säga sitt och man ska sammanställa det.
Lovisa (L): Det var samma sak när vi skulle diskutera mixarna till ep:n.
Ep:n, som är deras första, är planerad att komma i början av april och heter Porträtt av ett oskyldigt barn.
L: Förklaringen till namnet hittar man när man lyssnar på plattan men man måste lyssna igenom den för att förstå, det sägs inte rakt ut.
F: Jag tänkte säga att jag aldrig tänkt på varför den heter så, men det hade inte varit sant. Alla människor är ju oskyldiga barn.
Filip, som skriver Barnens texter, har Lars Winnerbäck som förebild. Det är också Filip som kommer med de akustiska grundidéerna och sedan skapar bandet därifrån. Det finns en beskrivning av deras slutprodukt som har fastnat extra mycket hos honom.
F: I en recension skrev man ”pop med visans tilltal – i rockens kostym”. Det tycker jag stämmer bra.
Barnens sex medlemmar har alla gått musikskola i Piteå samtidigt. De har gått på musikkollo och även varit musikkolloledare. Filip spelar som trubadur vid sidan av bandet och Lovisas mamma, Ingela Lekfalk, är musiker. Adderar man repningar, spelningar och allt pyssel med plattan blir summan väldigt mycket musik.
L: Utan musiken vet jag inte vad mitt liv skulle vara. Jag kan inte tänka mig ett liv utan musik, det är det som gör mig lycklig även en grå dag.
Nu ser de fram emot att få skivan släppt och menar att det då är lättare att gå vidare musikaliskt.
F: Då kan vi spela upp den när vi vill ha spelningar. Det är lättare än att säga till bokarna: Kom på vår nästa spelning. Vi vill spela skitmycket – och överallt.
Lovisa menar att de har kommit mycket längre på det här året än vad de hade vågat hoppas på, med bland annat spelningar på Luleåkalaset, Kraftsamling och förband till Kristian Anttila.
L: Vi vill inte bli kända, vi vill bara spela. Och ska vi få spela måste ju folk veta vilka vi är.
Med så mycket musik runt omkring sig kan de med all rätt uttala sig om hur det är att vara ung musiker i Norrbotten.
L: Det är roligt. I alla fall så länge man får spelningar och det har ju vi fått.
F: Men det är svårt att bli tagen på allvar när man är så... små.
L: Ja, fast vi heter ju i och för sig Barnen.