Barnboksvärlden sprider glädje

Kenneth Andersson, Är du hungrig Yoyo, Är du trött Yoyo, Rabén & Sjögren (2000) Mem Fox, text. Judy Horacek, illustrationer. Läsa högt, en bok om högläsningens förtrollande verkan, Kabusa Böcker (2003) Thomas Halling, text. Gunna Grähs, bild. Johanssons garage, Natur och Kultur (2004) Barbro Lindgren, text. Eva Eriksson, bild. Max bil, Max kaka, Rabén & Sjögren (1981) Iben Sandemose, Svensk text: Berit Skogsberg, Fiat i simhallen, Bonnier Carlsen (2004) Anna-Clara Tidholm, Knacka på! (1992), Ut och gå! (1993), Läsa bok (1999), Apan fin (1999), Lite sjuk (2002), Alfabeta Anna-Clara Tidholm tillhör själv dem som förnyat bilderboken och då inte minst för de yngsta. Hennes serie från början av 1990-talet, den som inleds med Knacka på!, har betytt mycket om än inte lika länge som Barbro Lindgrens och Eva Erikssons långa nydanande svit om Max. (Första Maxboken kom 1981.) I Tidholms Knacka på! finns det ovanligt nog inte en person att identifiera sig med. I stället är det läsaren som blir omslagets lilla barn när man går genom rummen. Det inspirerar helt klart och förslitningen på vårt exemplar har varit stort. Efter Knacka på! som följdes av Ut och gå! har Anna-Clara Tidholm utforskat småbarnsboken ytterligare. Läsa bok, Apan fin och Lite sjuk är närmast prosadikter i tvåordstempo och härliga att läsa högt. Att Tidholm och Lindgren/Eriksson varit nydanare märks också på att de orsakat rabalder. ?Får man skriva så ofullständiga meningar för ett litet barn? Ska man verkligen stödja dem i sitt tvåordsspråk? Är det inte meningen att böckerna ska hjälpa dem att lära sig tala och läsa?? säger tvivlarna. Men när ord och bild samverkar så som de gör i till exempel Maxböckerna, mycket av humorn finns ju i det som inte sägs, ska de givetvis skrivas precis så. Självklart håller också Anna-Clara Tidholms småbarnsböcker och Maxböckerna för ännu en generation ? eller tre. Det hindrar förstås inte existensen av fler och nya bilderboksmakare. En av mina favoriter är Kenneth Andersson. I sina böcker om Yoyo har han utforskat pekbokens möjligheter och gjort ganska svåra bilder. Samtidigt är de tilltalande i sin icke gullighet, som en ask praliner ungefär. Och lusten till bilderna ska inte underskattas. Det kan vara skillnaden mellan en ?jaha-bok? och en ?jättebra bok? om man använder experten på läsutveckling Mem Fox uttryck ur boken Läsa högt!. När Kenneth Andersson i höst kommer med två nya pekböcker Lilla krypboken och Lilla pussboken är det något att se fram emot. Hoppas jag. Två andra bra, i mitt tycke ?jättebra böcker?, är de lite längre och rymligare berättelserna Fiat i simhallen av norska Iben Sandemose och Johanssons garage av Thomas Halling och Gunna Grähs. Sandemoses illustrationer är fantastiska glädjespridare i sin knasighet. Få detaljer på varje sida, tydliga konturer, kraftiga färger och en stark rörelse genom boken får mig att välja den för en lässtund. Texten om Fiat och farmors stund i badhuset är förstås underordnad i pekboksstadiet men växer in i läsningen tillsammans med barnet. Samma sak gäller för Johanssons garage. Njuta av Gunna Grähs bilder, leka med ljuden som finns i berättelsen, lägga till texten när den funkar, och vila i måbrastämningen är min ingång. Sedan var det bara det där med att få tag på böckerna ... En hastig genomgång av de större återförsäljarna i Luleå visar att det inte är så lätt. Den enda jag sett av dem jag nämnt i artikelserien är Vera i skogen av Helen Davidsson Neppelberg. Sedan finns förstås Internet och dess postorderförsäljning. Den billigaste, Internetbokhandeln AdLibris, är tyvärr ännu inte så lätt att hitta i men vet man titeln visar sig utbudet vara stort. Här går det också att få tag på äldre titlar ur det mer smala utbudet dit till exempel Brum pling hallå! hör. Barnens bokklubb, som är ett annat alternativ till den fysiska bokhandeln, ska man däremot bli medlem i för att kunna kolla utbudet på Internet. På plats i den fysiska verkligheten i Luleå svarar Akademibokhandeln för det bredaste urvalet. Där ryms både de billiga ?pek-, håll- och ätböckerna?, pek- och tvåordsböckerna samt berättelseböckerna. På Åhléns hittar man bara enstaka titlar av de mer omfångsrika böckerna medan hyllan är proppfull av de glassiga och tomma med sina kor och ankor. Bokias utbud av bilderböcker och pekböcker i sin tur är svåröverskådligt och otydligt. Enstaka nya titlar blandas med äldre i något som verkar vara ett slumpartat urval. Skådebanans bokhandel på Stationsgatan visar sig däremot ha ett ganska stort urval just pek- och bilderböcker. Där går det dessutom att få tag på intressanta titlar från förrförra säsongen, medan årets böcker kan dröja. De är också välsorterade när det gäller En bok för allas prisvärda utgivning. Ska man köpa en pek- eller bilderbok sträcker sig spannet mellan 60?70 kronor upp till en bra bit över hundralappen. Fjärran från billiga Dollar Store förstås, men en himla bra investering i teater, närhet, lek och möte med sin bebis. Dessutom verkar det just nu vara rea. Och så finns ju alltid den lilla, mycket billiga, Pixiboken. Över 1.000 titlar har man producerat genom åren i en blandning av debutanter, etablerade bilderboksmakare, vers och prosa. I midsomras hittade vi en Pixifavorit från förr. Text: Britt G. Hallqvist och musik: mamma. ?Finns inte den sången på riktigt?? sa en liten som blivit stor. Jo, hos oss. Bara.

Barnboksvärlden sprider glädje

Varje generation barn behöver sina egna böcker sa illustratören och barnboksmakaren Anna-Clara Tidholm i radio. Sammanhanget har jag glömt och den exakta ordalydelsen också. Men det var något om bilderböcker och att det behövs nya berättelser och nya illustratörer i Sverige.