Barents dansar tillsammans

På den tiden "Barentssamarbete" var ordet för dagen låg ansvaret för danssamarbetet över denna vidsträckta region i Sverige.  Sedan dess har stafettpinnen gått vidare, först till Finland och senare till Norge.

MÅNGA FÖTTER. Danssamarbetet i Barentsregionen fortsätter.

MÅNGA FÖTTER. Danssamarbetet i Barentsregionen fortsätter.

Foto: Maria Littow

Kultur och Nöje2008-12-10 06:00
Genom åren har detta nordliga samarbete, som i Sverige har bedrivits med Dans i Nord som motor, bidragit till dansscenen med flera föreställningar där också bildkonstnärer ibland medverkat som scenografer och kostymörer. Nu tycks budgeten mindre, åtminstone om man ska döma av inramningen. Scenografin är borta, rummet är naket och ljussättningen av enklare slag. Viktigast ändå att samarbetet består, denna gång i verket Touching Point skapat av koreografen Maria Littow från Uleåborg, knuten till danskompaniet Flow Productions. Littow har samlat fem dansare från de fyra samarbetsländerna - Patrik Häggström, Solveig Leinan-Hermo, Nikolai Schetnev, Titta Court och Pirjo Yli-Maunula - kring en textrad skriven av den finske författaren Vuokko Koistinen som i fri översättning från engelska lyder "Så ömt du mig rörde och ändå rubbas allt inom mig". Ett 30 minuter långt stycke som inleds som ett trevande utforskande av rummets ytor och som fortsätter med rörelsemässiga idéer kring mänskliga relationer i vid bemärkelse. Människor möts och skiljs, formas av och med varandra, stelnar, mjukas upp, tas om hand, lämnas, knyts samman, löses upp. I tystnad ibland och däremellan i ett lika oväntat som snudd på banalt val av musik. I musikvalet tar Maria Littow ut svängarna, där utsätter hon sitt verk för risker vilket piggar upp Touching Point som lider av energilöshet och obalans och som slutar med ett absolut happy end till tonerna av Louis Armstrongs What a wonderful world. Intressantare är de fyra korta solostycken som följer efter paus - signerade unga koreografer och dansare. Där syns bredden och variationen i de olika ländernas danstradition - allt från ryskan Julia Britvinas tåspetsdans efter konstnären Edgar Degas balettdansös till tonerna av Bachs Air (i samma arrangemang som en gång Beppes Godnattstund i TV) till Patrik Häggströms streetinspirerade exakthet. På skalan däremellan ligger Dmitrij Melnikovs kraftfulla klassiska folklore ackompanjerad av en rysk manskör, som inte är att leka med och Titta Courts gripande nEliö. Court bor i Torneå och räknas till vår dansscen efter åtskilliga framträdanden, senast med performancegruppen Blast från Haparanda. En spännande bekantskap som ofta kommer med det oväntade - i kväll med en utsatt position i en skarp ljusrektangel, ackompanjerad av ljud från ett uppsluppet samtal om den allra första kyssen fört mellan ett gäng kvinnor på ryska. Patrik Häggström från Luleå har fått stöd av Dans i Nord för att skapa ett eget verk och visar här det första utkastet tillsammans med Fabian Wixe, även han en välkänd dansare på våra breddgrader och numera utbildad nycirkusartist. Tillsammans visar de att nutida dans kan vara både rolig och orolig på en och samma gång, en kast mellan olika känslolägen och en direkt kontakt med publiken - det sista ser man alltför sällan. Det är bara att hoppas att Patrik Häggström får fortsätta att utveckla sin koreografi - här finns både innehåll och energi.
Touching Point Fyra solostycken Dans i Nord i samarbete med Stellaris Dance Theatre och Flow Production Lärkans aula, Luleå
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!