Att leka sig bort från oron

Det handlar inte om att göra en rolig föreställning, att göra sig till clown i största allmänhet, snubbla på mattfransarna och toka sig. För en sjukhusclown handlar det snarare om själva mötet med barn på sjukhus, om ett här och nu som öppnar för många möjligheter. På sjukhusen i Skåne finns sedan tio år tillbaka inte mindre än nio sjukhusclowner anslutna till Clownronden, som är en kontinuerlig del av barnklinikernas verksamhet. Där pågår också ett utvecklingsprojekt, där man bland annat studerar effekterna av clowneriet. I Stockholm finns gruppen Glädjeverkstan och på närmare håll sjukhusclownerna i Umeå. Frankrike förebild
Frankrike har en betydligt längre historia, där arbetar sedan många år Le Rire Médecin på barnkliniker över hela landet. Där finns också en särskild utbildning. Under våren har Lule Stassteater förkovrat sig i genren, bland annat genom att delta i en nationell sjukhusclownskonferens i Malmö. Sommaren har ägnats åt clownkurser och senare under hösten inleder man ett samarbete med lekterapin på Sunderby sjukhus. - Vi har anlitat sjukhusclowner många gånger genom åren, men nu är tanken att vi ska få igång en regelbunden och kontinuerlig clownverksamhet här, säger Mats Larsson, på lekterapin i Sunderbyn.Skrattet som läker
Till att börja med är det tänkt att Lule Stass sjukhusclowner ska besöka sjukhuset en gång i månaden, men förhoppningen är att det kan bli oftare i framtiden. Självklart handlar det om skrattets och glädjens läkande förmåga. Om att i en svår situation möta det man inte förväntar sig, det som går förbi orden och förklaringarna och ger plats för känslor och avslappning. Lekterapiverksamhet startades en gång i Umeå i början av 1960-talet. Numer är verksamheten lagstadgad enligt skollagen. På Sunderby sjukhus arbetar två specialpedagoger i egna lokaler med lekplats utanför. Lekterapin ska vara en oas för barn och ungdomar som av olika anledningar vistas på sjukhus. Där ska de och deras familjer kunna hämta styrka för att orka med svåra undersökningar och behandlingar, men också kunna smälta intryck i en miljö fri från sjukhusets vardag. På lekterapin ges inga behandlingar, görs inga undersökningar. Där finns plats för leken, den som läker och kan bearbeta rädslor och oro.Tacksam uppgift
- Vi blir ett andrum för familjer och barn och vi har ett oerhört tacksamt jobb, säger Mats Larsson.Patientantalet varierar och dagens vårdtider blir allt kortare. Ändå finns det många som ligger i veckor på sjukhus och kroniker eller långtidssjuka har ofta återkommande besök. Dessutom finns det många barn som vistas med anhöriga på sjukhus, även de är välkomna.Det speciella sjukhusclowneriet bygger på improvisation i mötet med barnen, familjen och personalen. Det gör det hela speciellt på många sätt, inte minst eftersom varje möte är unikt. Framför allt går det inte att planera i förväg.Specialnäsor
På Lule Stass övar Kalle Nyman och Mika Eronen. Under sommaren har de gått kurs, lärt sig en av många clownmetoder. Så småningom ska de få sina specialbeställda näsor.- Vi kommer ju att uppträda som clowner, med de kläder och de attribut som förväntas. Men vi gör ingen show utan saker tillsammans med barnen. Den clownmetod Kalle Nyman och Mika Eronen tränat sig i är väldigt teknisk, tar många år att lära sig behärska till fullo. Publiken viktigast
- Det bygger framför allt på att man aldrig ska ignorera publiken. Om man bejakar publiken uppstår det alltid en situation och det är den som blir vår utgångspunkt. Det handlar en hel del om att förbereda sig så väl, att känna sig så trygg i sin roll att det blir svårt att göra misstag. Harry Nyman, som själv har stor erfarenhet av att jobba direkt med barn, inte minst från tiden med Harry och Staffans teater, är det utomstående ögat. - Clownen är ju ett barn, en som är väldigt nyfiken och som precis som barnet har svårt att gå direkt från a till b. För på vägen finns det alltid någonting att upptäcka, ett skräp på golvet, en intressant fluga. De här impulserna blir bränsle för clownen.Landstingspengar
Förutom landstingen är det ofta föreningar som Barncancerfonden som går in med pengar i clownverksamheten. I Norrbotten har lekterapin sökt pengar hos landstinget. - Det finns många fördelar med att ha en kontinuerlig verksamhet, det visar inte minst erfarenheterna från sjukhusclowner på andra sjukhus i landet, säger Mats Larsson, som hoppas på ett speciellt clownkonto inför framtiden.