Apocalypto

Fyra kurirhästan ger Norrbottens-Kurirens Rolf Nilsén till filmen Apocalypto och skriver att det är en aktiv och beundransvärd film.

Kultur och Nöje2007-02-23 06:00
<P>Apocalypto<BR>Filmstaden<BR>Regi:&nbsp; Mel Gibson<BR>Manus:&nbsp; Mel Gibson, Farhad Safinia<BR>Foto:&nbsp; Dean Semler<BR>Musik:&nbsp; James Horner<BR>I rollerna:&nbsp; Rudy Youngblood, Dalia Hernandez, Morris Birdyellowhead, med flera</P>
<P>Mel Gibson verkar ha sina starkt påfallande brister som privatperson; det är lite väl svårt att bortse från hans verbala spyor mot judar i allmänhet när polisen i Los Angeles plockade honom för rattfylleri i somras och låt oss inte heller glömma att han uppfostrades av en far som vägrade acceptera att koncentrationslägren under andra världskriget existerade och som fortfarande propagerar för detta.<BR>Men som filmregissör har han faktiskt sina uppenbara fördelar. <BR>Gibsons nya film Apocalypto, som är inspelad i Mexiko under uppenbarligen bitvis helt vidriga förhållanden och med en rollista bestående av mestadels helt okända indianer och som utspelar sig i Maya-riket för uppskattningsvis omkring 400 år sedan, är exempelvis ett stycke helt koncentrerad adrenalin.<BR>Inte mycket dialog här inte och bitvis mycket blodig och brutal. Men försedd med ett oavbrutet tillflöde av adrenalin, som stundtals bara sliter andan ur halsen på åskådaren. <BR>Det är Apocalypto i summerad form. Och det bör också sägas att det är en oavbrutet fascinerande film, som känns som så speciell att den egentligen bildar en alldeles egen genre i sig.<BR>Av bara farten kan man också identifiera starka paralleller mellan handlingen här och nutida förhållanden, som exempelvis den medvetet globala förstörelsen av naturen och den krigsinsats som sker i Irak, med massor av mänskliga offer.<BR>Föga nytt under densamma sol som sken även på Maya-indianerna, alltså.<BR>Apocalypto är alltså en aktiv och beundransvärd film av stark genomslagskraft, med massor av nerver och ett sprakande spel av Rudy Youngblood, som verkligen är exceptionell i sin roll.<BR>Således: Mel Gibson privat tycks vara rätt mycket av en unken skit.<BR>Men som filmregissör (och då inkluderar jag också The Passion of the Christ och främst då dess tungt imponerande bildspråk) har han uppenbart virtuosa talanger.<BR>Och man måste kunna förmå att skilja mellan det privata och det professionella. <BR>Även om det frestar på ibland.</P>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!