Annorlunda barnbok

En liten pojke växer, tre tanter krymper. En ska börja skolan, tre andra har tagit ytterligare några steg närmare döden. Det är den enkla versionen av handlingen i den internationellt uppmärksammande bilderboken Hermans sommar som blivit mottagen med jubel även av svenska barnbokskritiker. Sommaren närmar sig sitt slut och Herman, 6 år, ska börja skolan. Han är rädd. Samtidigt kommer de tre tanterna på besök "med gikt och bråck och nötkaka". De skrattar så brösten hoppar och har långa vita hårstrån på hakan. - Många barn tycker att de är fula med sina rynkor och hårstrån, men jag tycker jag visar en vacker ålderdom, säger den norske barnboksförfattaren och illustratören Stian Hole. Inga sömmar
Grafisk designer i grunden försörjer han sig på att formge bokomslag. Bilderna i hans barnböcker är digitala kollage. "Sömlösa" som han säger eftersom kanterna ofta är osynliga. Det kan låta enkelt och lättsinnigt att arbeta i Photoshop i stället för med pensel och färger, men bara Hermans ansikte kan vara gjort av ett 20-tal bildfragment. Hans första barnbok, Den gamle och valen, tog sex år att göra. Hermans sommar gick fortare. - Jag provar olika färger, om jag får det som jag vill kan jag slå samman de olika bilderna på en gång, men jag kan också ångra mig och gå tillbaka. Den traditionella illustratören däremot skulle ha blivit tvungen att börja om igen. I barnboksammanhang känns tekniken lika annorlunda som estetiken. Bilderna är påfallande vuxna, galet surrealistiska emellanåt humoristiska. Referenserna finns snarare i konsthistorien än i barnböckerna. Mer Edward Hopper än Ilon Wikland. Stian Hole själv talar om Roy Anderssons scenerier. Stort åskväder
Även om både tanterna och framför allt Herman möter läsarens blick finns det en ödslighet i nästa alla motiv. Ingen av figurerna tycks ha kontakt med varandra och det hav Herman badar i är mörkt som inför ett stort åskväder. - Det är ju den punkt Herman står vid. Han är ängslig och rädd, det är något som tar slut och något annat som börjar, det stora allvaret. Han står vid en skiljeväg, ungefär som i Räddaren i nöden. Sedan var det egentligen efter en diskussion med redaktören som jag fortsatte med tanterna, de står också vid en skiljeväg. Du menar döden? - Ja, jag upplever att barnen kan vara otroligt direkta och gå rätt in på de stora frågorna. De har inget filter och jag hoppas att boken kan leda till ett samtal mellan barn och vuxna. Det är det bästa jag kan hoppas på. För mig är det inget mål att barnen ska få med sig alla referenser som jag leker med. En del är bara för de vuxna läsarna, men förhoppningsvis jag kan väcka en undran, ett samtal.

Annorlunda barnbok

Det är drömskt, detaljrikt men också lätt oroande. Med sitt surrealistiska och digitala bildspråk har Stian Hole fått barnbokskritiker och förläggare i hela Europa att ta till de stora orden.