Anarki på punkhuset

Då vet jag inte om det beror på bandets framträdande eller att deras inspelning är hemsk. De känns som vikingar med stridsyxorna i högsta hugg, spelar låtar som handlar om forna tider och såklart steel, flesh and blood. Deras så kallade powerlåt Path for man innehöll allt det där och dessutom stämmor på gitarrsolot men ändå känns den inte speciellt kraftfull. Musikerna är inte så pjokiga men det är deras låtmaterial som inte håller. 15 minuter efter att Populärverksamheten skulle ha börjat spela strosar halva bandet (Populärverksamheten) in genom Föreningsgatans 7 dörrar. Ni vet sådär laidback, ser ut som riktiga rock’n’roll-stjärnor, så som man gör om man har ett demoband i Luleå. På grund av pressläggning och förseningar i programmet hann Kuriren aldrig se något mer av kvällens spelning. Men det kanske är så det ska vara. Föreningsgatan 7 är punk och anarki. En oas för unga och alla, där det kanske inte spelar så stor roll om det låter bra eller dåligt, där man inte bryr sig så mycket om vad klockan är. Punkhuset känns som ett tonårsrum med rött porrljus där det bara råkar finnas en scen. En scen där alla får spela, ett tonårsrum där alla är välkomna, bara man inte klagar på de nersuttna sofforna och de skräniga gitarrerna.

Anarki på punkhuset

Ca 30 personer har samlats klockan 20.30 för att lyssna på powermetalbandet Vertution. Efter att bara ha hört bandet på mypace tidigare blev jag rejält överraskad, positivt överraskad.