Alldeles för rätt i tiden

Alla goda berättelser drivs som bekant av en framåtrörelse där thrillern eller deckaren naturligtvis är det tydligaste exemplet. Henning Mankell har alltid varit en god berättare med mycket på sitt hjärta. Sin riktigt stora publik hittade han när han började skriva samhällskritik i deckarform, med sin luggslitne polis Kurt Wallander i huvudrollen. Ser man på försäljningssiffror och spridning är han en av Sveriges mest framgångsrika författare genom tiderna. Hans böcker har sålts i närmare 30 miljoner exemplar, han har översatts till 40 språk och kommit ut i drygt 100 länder. Nu landar en ny Mankell-thriller på bokhandelsdiskarna. I Kinesen väljer Henning Mankell ännu en gång att berätta om en värld där allt hänger ihop, inte bara ekonomin, utan också nutid med dåtid - ett steg som kanske inte alltid är så långt som vi inbillar oss. Avstampet görs i en liten by i Hälsingland där ett minst sagt brutalt mord med många offer blir startpunkten för en historia som förgrenar sig över världen. Mankell har ofta legat rätt i tiden och nu passar han på att ta sig an Kina som ekonomisk stormakt och på vägen också uppmärksamma den vänster som just i år firar 40-årsjubileum. I centrum av hans berättelse står Birgitta Roslin, en svensk domare i övre medelåldern. En gång tillhörde hon Rebellrörelsen, fostrades i dogmatism och i Maos lilla röda, använde sig av täcknamn och ingick i en cell. Nu är hon en svensk domare med utflugna barn och ett trist äktenskap. Enda trösten är den vinsamling hon skapar i källaren. Den allra första Wallanderdeckaren Mannen utan ansikte inleddes med ett mycket brutalt mord på två åldringar i en by i Skåne. I Kinesen springer en ensam varg från Norge genom finnskogarna över Kårböle till Hesjövallen där han stannar och vittrar blod. Denna gång handlar det om betydligt fler döda åldringar och Hudiksvallspolisen tvekar inte inför att kalla på förstärkning. Nere i Helsingborg följer den sjukskrivna domaren Roslin fallet, inser att hon är släkt med några av offren och börjar göra sina egna efterforskningar som leder vidare både till stormakten Kina och till Afrika. Och hela tiden pågår en ideologisk diskussion kring vad som är rätt och vad som är fel i en värld i ständig förändring. Hur skulle Mao ha tänkt i dag, funderar Mankell genom sin kinesiska partifunktionär Hon Qui. Och hur tänker Robert Mugabe, på vilka grunder fattar han sina beslut. Eller den kinesiske kapitalisten? Det skulle ha kunnat bli intressant, men intrigen hukar under ambitionen att diskutera världen. Det hela blir till slut alldeles för konstruerat och långsökt. Men, som sagt, en god berättare är han, Mankell. Och mycket har han på sitt hjärta. Det räcker långt, men inte ända fram denna gång.