Alla tillsammans

Jag har nu pratat om Hamngatan var och varannan dag i snart tre veckor. Ni vet ju vilka de är: Rasmus, Lars, Jakob, Nils och Lars-Johan. Live är de ännu fler. På sin MySpace-sida skriver de att de håller på att spela in ett album.

POPULÄRA. Hamngatan ska spela in ett album i BD Pop-studion.

POPULÄRA. Hamngatan ska spela in ett album i BD Pop-studion.

Foto: Sara Moritz

Kultur och Nöje2010-04-21 06:00
Hur är det med det egentligen, blir det nån skiva? - Jo, säger Lars Teglund, gitarrist. - Jo, säger Rasmus Winblad, sång och gitarr, vi spelade ju in en ep i Göteborg i somras men den blev inte så bra, vi gjorde inte klart den. - Vi bestämde oss för att åka hem och repa och skriva låtar i stället fortsätter Lars. Och det har man gjort nu. I ett år ungefär. Släppte på kontrollen
Tidigare skrev Rasmus i princip allt utom trummorna. Nu jammar man fram låtarna i stället. - Jag blev lite less på bandet och så kom jag på att det var mig själv jag tröttnat på. Eftersom jag gjorde allt i alla låtar blev jag aldrig överraskad när jag hörde hur det lät. De andra är ju så grymma på att spela, gör så bra grejer själva, att jag släppte lite på mitt kontrollbehov. - Fast, du bestämmer ju fortfarande, påpekar Lars. Om det duger, liksom. Vi kan ha gjort en låt med värsta baktaktsgrejen, en helt perfekt Television-detalj kan jag tänka. Och nästa gång vi repar har du tagit bort det som jag tyckte gjorde hela låten. - Ja, men jag skriver mindre. Men jag tänker mer. Ungefär som en producent försöker Rasmus förklara sina låtar nu, beskriva stämningar, snarare än visa dem. En sommarlåt, som exempel, kan inte ha det där köttiga Breach-kompet, inte vara sådär tung. förklarar Rasmus för Jakob och Nils. Gör något annat i stället. Och så prövar man sig fram tills det blir något Rasmus kan stå ut med. Och alla andra är nöjda med. Trägen vinner, brukar man säga. Så kan det vara i ett band. Den som vill mest får igenom mest. Många spelningar
I kväll spelar Hamngatan i Linköping, på fredag i Umeå. I lördags var man i Skellefteå och helgen innan dess var det spelning i Luleå. Och så fortsätter det lågt in i sommar. - Vi har sjukt mycket spelningar nu, säger Lars. Det är lite jobbigt, det tar väl mycket tid. Vi borde repa mer egentligen, skriva låtar. - Det blev inte som vi trodde det skulle vara, det här med att ha ett indiepopband. Vi ses som ett punkband. Vi trodde det skulle vara svårt att få spelningar, men det är hur lätt som helst. Det är inget spännigt över det de säger. Men det är ovanligt, de tänker lite annorlunda. - Alltså, vi ska ju göra ett album, spela in i BD Pop-studion. Det finns väl ingen anledning att ge ut det på skiva bara för det? - Nä, vi har aldrig skickat en demo till något bolag. Vi vet inte hur man gör. Det är väl lika bra att ge ut det på internet direkt. Hamngatan flyttade ut från Föreningsgatan i början av vintern men nu är man tillbaks igen. - Vi repade i en studio ett tag, satt i ett dämpat rum och spelade med hörlurar på och musiken höll på att bli sån där pop som man hör överallt, säger Lars förskräckt. - Och så blev det så ensamt. Nu kan man repa lite högt, gå ut och prata med Dahlberg eller någon i något annat band. Och så repa igen. - Det känns som att vi kom hem igen. Nu börjar rocken.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!