Aimee Mann - The Forgotten Arm

Man måste ta sig tid att lyssna ordentligt ibland. Som när något nytt av Aimee Mann landar. Och man ska ta ställning till om det bara är bra. Eller väldigt mycket bra. När det gäller nya The Forgotten Arm så är det risk för att det är det senare epitetet som gäller. Nu skriver hon låtar på piano och har uppenbarligen sköljt in sig med en hel del av sånt som arbetades fram av Elton John och Rod Stewart i början av 1970-talet. Det här är mycket energisk musik. Men den ställer också krav på den som lyssnar på den. Fast ställer man upp på det så ligger kvaliteten nästan besvärande nära. Förresten så ska ingen tycka att omslaget, med ett par boxare, är underligt. Aimee Mann har själv börjat boxas sedan senast. Och hon sparrar mot lyssnaren, i stabila melodier som arr-mässigt pendlar mellan altcountry och traditionell rock. Man vänjer sig vid henne. Hon har något att säga. Och även om det här kanske ändå inte riktigt når upp till höjderna på Bachelor No. 2 (som inspirerade Paul Thomas Anderson till filmen Magnolia, där hennes musik också förekom) så är det tillräckligt bra för att man ska känna det som motiverat att utbrista i diverse spontana jubelrop. Gör alltså det. Sedan ni köpt The Forgotten Arm.

Aimee Mann - The Forgotten Arm

Aimee Mann The Forgotten Arm Superego/V2 4 kurirer

Aimee Mann
The Forgotten Arm
Superego/V2
4 kurirer