Vattnet Àr vÄra förfÀders blod

Fysikern Stephen Hawking stÀllde sig en gÄng frÄgan: Varför gör sig universum över huvud taget besvÀret att existera?

"Indianhövdingen Chief Seea-athls omsusade tal frĂ„n 1854 'De glittrande vatten som rinner i bĂ€ckarna och floderna Ă€r inte bara vatten, utan vĂ„ra förfĂ€ders blod. Det finns en lĂ€nk mellan alla skapade varelser 
 om mĂ€nniskan spottar pĂ„ marken spottar hon pĂ„ sig sjĂ€lv.' I sanning insiktsfullt i ljuset av dagens forskning", skriver Andreas Hoffsten.

"Indianhövdingen Chief Seea-athls omsusade tal frĂ„n 1854 'De glittrande vatten som rinner i bĂ€ckarna och floderna Ă€r inte bara vatten, utan vĂ„ra förfĂ€ders blod. Det finns en lĂ€nk mellan alla skapade varelser 
 om mĂ€nniskan spottar pĂ„ marken spottar hon pĂ„ sig sjĂ€lv.' I sanning insiktsfullt i ljuset av dagens forskning", skriver Andreas Hoffsten.

Foto: Birgitta Nordman

Krönika2021-04-08 06:06
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

En rĂ€tt smaskig mening. VĂ€rd att tĂ€nka över – ett par mĂ„nader eller sĂ„. Den lĂ€mnar liksom en dörr pĂ„ glĂ€nt mot en bakomliggande, skapande kraft.

Redan vid tolv Ă„rs Ă„lder tĂ€nkte jag sĂ„ det knakade över livets stora gĂ„tor. VĂ€rlden var sĂ„ stor, sĂ„ stor, sĂ„ att sĂ€ga. Skulle solen en vacker dag slockna? Det kunde alstra en existentiell skrĂ€ck, men oftare (gudskelov) mer som nĂ„got gigantiskt, förunderligt. Hur kan det vara möjligt för solen att brinna dag ut och dag in – vilket den, enligt vetenskapen, har gjort i fem tusen miljoner Ă„r! Blir det aldrig soppatorsk? 

Denna vĂ„r stjĂ€rna i Vintergatans periferi som skĂ€nker liv nĂ€r dess vĂ€rmande strĂ„lar nĂ„r Jorden efter att den i sin kĂ€rna fusionerat över 600 miljoner ton vĂ€teatomer med en lika stor mĂ€ngd heliumatomer. Per sekund! Och att denna livgivande energi driver allt pĂ„ vĂ„r jord; vindarna, havets strömmar, alla vĂ€xter och djur – rubban! – i ett sinnrikt system dĂ€r allt hĂ€nger samman och Ă€r beroende av varandra. Man kan bli religiös för mindre.

Indianhövdingen Chief Seea-athls omsusade tal frĂ„n 1854 ”De glittrande vatten som rinner i bĂ€ckarna och floderna Ă€r inte bara vatten, utan vĂ„ra förfĂ€ders blod. Det finns en lĂ€nk mellan alla skapade varelser 
 om mĂ€nniskan spottar pĂ„ marken spottar hon pĂ„ sig sjĂ€lv.” I sanning insiktsfullt i ljuset av dagens forskning. Mot detta stĂ„r krassa siffror som att 20 procent av vĂ€rldens befolkning (lĂ€s: vĂ€st) anvĂ€nder 80 procent av jordens energi och materiella resurser. NĂ„got har halkat pĂ„ sniskan som min gammelfaster sa.

Nu inför en miljö under akut hot bjuder naturen sjĂ€lv in oss att fundera kring hur vi mĂ€nniskor hanterar denna skapelse, denna gudagĂ„va, detta post Big-Bang eller hur det nu var (för vem kan över huvud taget greppa tanken om vad som i sĂ„ fall fanns innan? Eller för den delen vad som finns dĂ€r bortom?). Allt fler menar att det hastar och pĂ„ bokfronten finns en uppsjö skrifter av vĂ€lkĂ€nda klimatdebattörer. Alldeles ny pĂ„ scenen Ă€r Microsoftgrundaren Bill Gates med sin bok ”SĂ„ undviker vi klimatkatastrofen”. Han hymlar inte med sitt privata jetplan men klimatkompenserar sĂ„ det stĂ„r hĂ€rliga till. Engagerat och med den borne entreprenörens instĂ€llning om att allt Ă€r görligt gĂ„r han punkt för punkt igenom olika problemomrĂ„den och plĂ€derar av bara farten för den nya generationen kĂ€rnkraftverk som en del av lösningen. Det Ă€r pedagogiskt och faktiskt hoppingivande i en tid dĂ€r vi förbrukar 15 miljarder liter olja – per dag.