Det var nu inte i något kulturprogram utan i en reklamradiokanal, vilket kanske hade viss betydelse – eller inte. Den här skådespelaren gör i alla fall en roll i en ny svensk dramakomediserie som handlar om ett ungt par som inte lyckas bli med barn, fastän alla andra tycks bli det. Tema ofrivillig barnlöshet alltså. Efter lite allmänt prat om skådespelaren själv och hennes tidigare roller kom programledarens frågor om hur det var att jobba med ett så ”känsligt ämne”. Särskilt eftersom det förekommer humor. Hur hanterar man det? Vad får man skämta om? Och så vidare. De uppehöll sig en god stund vid detta.
Jag borde kanske ha blivit särskilt intresserad av serien eftersom jag varit i den sitsen själv och gått på ivf-klinik. Och därför att jag har den erfarenheten vågar jag opponera mig. Att gå igenom utredningar och behandlingar för infertilitet är inte det minsta humoristisk för den som är mitt inne i det. Men jag hävdar ändå med emfas att det inte är känsligt på det sättet att man måste närma sig ämnet i sig med någon särskild vördnad och respekt. Inte mer än att både kunskaper och fingertoppskänsla är goda utgångspunkter oavsett vad man väljer att berätta om.
Medan jag körde där i bilen började jag ställa jag mig frågan vad vi skulle ha för drivkrafter i vårt kreativa skapande om vi istället för att undersöka känsliga ämnen, för att inte riskera att kränka eller provocera, ägnade oss åt att fördjupa oss i diverse icke-känsliga ämnen. Hur intressant skulle det bli? På vilket sätt skulle kulturen och samhället berikas?
Själv skulle jag få makulera hälften av mina böcker, eftersom jag skrivit om alkoholism, kriminalitet, invandring och familjehem. Ofta har jag inte begripit förrän i efter hand att det jag skrivit varit känsligt och ett manus blev refuserat med orden ”skitbra skrivet, man kan du skriva det om något annat?”. Och med tanke på den rådande trenden med triggervarningar och diverse provokationsklausuler inom såväl kultursfär som utbildningsväsende kanske vi kunde ta fram en lista på icke-känsliga ämnen att fritt behandla, skapa ur och förhålla sig till.
Nej, det faller på eget grepp, förstås. Själv skriver jag på ett nytt bokmanus, för ungdomar som vanligt. Och jag skriver trots vetskapen om att det kan bli refusering, med hänvisning till ämnesval. Eller ska jag säga på grund av ...