Så fylls Facebookflödet av lovsånger om de finska tågen, även nattågen, precis som Anna-Lena Laurén betonade i en minnesvärd krönika. Det vill säga att i Ukraina, trots kriget, går alltid tågen i tid.
För en svensk norrbottning verkar denna verklighet vara närmast ett skämt ur tågverklighetens Nirvana. Runt om i världen går tågen. Människor sover gott. Och logistiken verkar fungera likt klockan. Eller för att inte tala om Japan, där tågpersonal ber alla passagerare om ursäkt om tåget är det minst försenat.
Då står de norrbottniska erfarenheterna i skarp kontrast. I en närmast belägrad tågstation i Luleå stod försenade tågresenärer i mörker i timmar när fjolårets julhelgen var över. De få sittplatserna (obs. träbänkar) var fyllda till brädden och äldre människor fick förlita sig på anhöriga? eller kanske sin rullator. Eller?
Jag har minnen från många tågresor i Indien i slutet på 80-talet. Inte så komfortabla, men okej med tanke på priset. Dessutom tågresor söderut till Stockholm under hela barndomen. Tyvärr samma vagnar då som nu, men idag oändligt mycket dyrare och ostädade än en flygbiljett till samma destination.
Vill vi ge framtida generationer en chans, bör vi nog börja titta oss runt om världen. Eller varför inte låta alla riksdagspolitiker från södra Sverige ta nattåget från Norrbotten söderut. Tror det varit lärorikt. (Heja Finland)