Sjukt viktig historia för barn

Med succéboken "Godnattsagor för rebelltjejer" föddes en, om inte ny barnboksgenre, så åtminstone en förnyad och ändamålsinriktad historievurm hos barnboksförlag och läsare.

SVT Barn visar just nu den andra säsongen av "Världens hemskaste sjukdomar" - en program krönikören Elin Ruuth jublar högt över och menar att samtiden med sin pandemi och sitt mörker förfaller ganska väl upplyst ändå.

SVT Barn visar just nu den andra säsongen av "Världens hemskaste sjukdomar" - en program krönikören Elin Ruuth jublar högt över och menar att samtiden med sin pandemi och sitt mörker förfaller ganska väl upplyst ändå.

Foto: Pressbild

Krönika2020-10-11 06:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Elena Favillis och Francesca Cavallos genombrottsbok utkom 2016 och finansierades genom en kampanj på crowdfunding-sajten Kickstarter, där insamlingen med målet 40 000 dollar till sist landade på 675 000, och därigenom slog rekord som den mest framgångsrika bokpubliceringskampanjen någonsin på sidan. 

I "Godnattsagor för rebelltjejer" presenteras 100 kvinnoöden från verkligheten i en formtypisk, lättillgänglig sagoprosa, med fina porträtt av 60 kvinnliga konstnärer. Boken är översatt till drygt 40 språk och har sålts i över en miljon exemplar. Uppföljaren "Godnattsagor för rebelltjejer 2" överträffade snabbt sin föregångares Kickstarter-rekord och nu, hösten 2020, planeras utgivningen av en tredje bok. Denna gång om 100 invandrarkvinnor som förändrat världen. 

Favillis och Cavallos projekt har blivit hyllat, men också kritiserat på flera punkter. Vid sverigelanseringen av seriens andra bok skrev recensenten Ina Lundström i Göteborgsposten: 

”(…) att läsa om 100 överpresterande kvinnor blir snabbt en kvävande kravfylld lektion i att utstå, prestera och dessutom förbättra världen.” 

Utmärkande för samtidens historielektioner i barnkammaren är ofta att de ska vara just uppbyggliga och inspirerande. Kanske springer de inte ur ett förbehållslöst historieintresse, så mycket som ur det faktum att nutiden kan tyckas svårsmält och framtiden oviss, eller rent av skrämmande. Om vi lyckas få det förflutna att framstå som en saga om triumfer i motvind, så blir det verkliga nuets snålblåst något mindre förödande. En tänkbar sensmoral är att också dagens flickor har potential att bli lyckliga i alla sina dagar, åtminstone några dagar framemot slutet, när de övervunnit ett system av massivt motstånd och förtryck. Godnatt då, små älsklingar. 

Dessa invändningar till trots är jag glad att leva i en tid när "Godnattsagor för rebelltjejer" når så många läsare. Men denna Coronahöst jublar historiefantasten i mig ännu högre för att tv-programmet "Världens hemskaste sjukdomar" får en ny säsong på SVT Barn. I denna Emmynominerade serie får barn prova på några av historiens värsta farsoter, det är så ruskigt, så explicit, skitigt, blodigt och förskräckligt och samtidigt hejdlöst underhållande. Och efter att jag och döttrarna suttit och stirrat på tv:n som hypnotiserade, tjutande bakom uppspärrade fingrar, framstår samtiden med sin pandemi och sitt mörker som ganska väl upplyst ändå. 

Krönikören Elin Ruuth
Krönikören Elin Ruuth