Curt Persson och Roine Viklund, historiker vid Luleå tekniska universitet, har skrivit "Luleå – de första 400 åren".
När restriktionerna var som strängast under vintern och våren tilläts endast åtta personer på ett kulturevenemang. Det ledde till att många kulturinstitutioner och arrangörer stängde eller flyttade fram evenemang samtidigt som frustrationen över att 500 personer kunde släppas in på ett varuhus växte.
Restriktionerna satte käppar i hjulet både för Luleå, Piteå och Torneås 400-års firande, liksom den nationella satsningen på firandet av demokratins 100-års jubileum. Under våren öppnade dock några salonger för publiken igen. Luleå Konsthall öppnade den 25 mars, Norrbottens-museum öppnade i april för inbokade besök medan Kulturens hus avvaktade till i början på september då den första konserten hölls sedan pandemin slog till.
Norrbottensteatern ställde in vårens planerade föreställningarna men kunde repetera med hjälp av självtest och bjöd i början på sommaren på föreställningen "After Work - Alla fester vi missat", innan de åkte på turné med utomhusteatern "Den inbillade sjuke" av den franske dramatikern Molière.
Restriktionerna har gröpt ur kulturlivets ekonomiska bas. Under året har cirka 3,9 miljarder kronor fördelats i extra krisstöd från regeringen. Bland annat har Moderna Museet köpt in konst till sina samlingar som kommit några av länets konstnärer till del.
Den 29 september kunde kultur- och nöjesarrangörer ta emot fullsatta salonger igen, men redan efter två månader infördes krav på vaccinpass följt av nya restriktioner. I utredningen för kulturlivets återöppnande föreslås att regeringen ska tillföra ett lika stort miljardstöd utspritt över de tre kommande åren till en sargad kultursfär.
Den 12 juli 1621 grundades Luleå stad och i augusti presenterade historikerna Curt Persson och Roine Viklund sina två böcker om stadens historia. Del 1 handlar om tillblivelsen av staden fram till 1800-talets början, skriven av Roine Viklund. Volym 2, som Curt Persson har ansvarat för, startar i början på 1800-talet då länet bildades och Luleå blev residensstad och skildrar stadens utveckling fram till idag. Arbetet har tagit ett och ett halv år.
"Kulturens hus är Luleås kulturborg", tycker Patrik Bylin, Luleå kommuns nya kultur- och fritidschef.
Patrik Bylin, tidigare räddningschef i Luleå och utbildad till brandingenjör, är kommunens nya kultur- och fritidschef som levt en tämligen anonym tillvaro sedan han tog över chefsrollen i juli 2020. I en stor intervju i Norrbottens-Kuriren berättade han, som inte är sprungen ur den kulturella sfären, om sin kärlek till Luleå och hur han vill rädda kulturscenen under pandemin. Bland annat efterlyste han fler små arrangörer. Hans motto är att kommunen ska gå från arrangör till möjliggörare.
Verk av konstnären Anja Örn finns numer representerade i Moderna museets samlingar.
Länets konstnärer på Moderna museet
Konstnären Anja Örn jublade när hon fick beskedet att Moderna museet köpt in hennes verk "Till minne av älv" men även verket "Att använda landskap" som hon skapat tillsammans med Tomas Örn och Fanny Carinasdotter. Inköpen ingår i budgetsatsningarna på kulturen under pandemin, där Moderna museet tilldelades 25 miljoner för inköp av konst till sina samlingar. Även verk av Britta Marakatt-Labba, Mats Wikström, Erik Holmstedt och Carola Grahn har köpts till samlingen.
Jon Samuel Lundström kan numer titulera sig som riksspelman.
Jon Samuel Lundström från Kalix kan numer titulera sig riksspelman sedan han vunnit Zornmärkesnämndens gillande. Han fick silvermärket "för skickligt och traditionsmedvetet spel av låtar från Norrbotten". Även Mats Nordström från Boden spelade till sig ett bronsmärke på fiol "för stilmedvetet spel av låtar från Lappland". Det är under den veckolånga samlingen av Zornmärkesnämnden som diplom och märken delas ut till skickliga spelmän från hela landet.
Peppe Bergström Hesselbom är ny kulturchef vid Region Norrbotten.
Peppe – ny regional kulturchef
Peppe Bergström Hesselbom är ny kulturchef vid Region Norrbotten, senast kommer han från ett arbete som avdelningschef på Nationalmuseum i Stockholm. Han säger att hans största utmaning är att nå ut med kulturen till fler människor. "Kultur ska inte bara vara en angelägenhet för kultureliten på de fina adresserna utan vara en angelägenhet för alla", sade han i en intervju (NK 2021-11-13). Just nu driver han arbetet med den nya kulturplanen.
Konstnären Hanna Kantos verk i utställningen om Korpelarörelsen "Det är hemskt nära nu".
Korpelarörelsen återuppstod igen
I konstprojektet Korpela Land återuppstod Korpelarörelsen och dess profeter i form av ett black metal bandet när Institutet i Vitsaniemi gjorde gemensam sak med Konstfrämjandet. Genom olika konstnärliga tolkningar närmade sig konstprojektet väckelserörelsen som påverkat generationer av norrbottningar. Förutom en konsert, hölls också en perfomance samt en konstutställning. Korpela Land hade vernissage i Kiruna och åkte sedan vidare på turné till Stockholms stadsteater.
I föreställningen "Ja må hon leva" firades 100 år av kvinnlig rösträtt på Norrbottensteatern - en revy som gått för fulla hus.
Fulla hus när rösträtten firades
Emma Peters och Emma Molin från Grotesco fick frågan om att göra en revy på ämnet 100 år av kvinnlig rösträtt i Sverige – en fråga som utmynnade i föreställningen "Ja må hon leva" och som gått för fulla hus på Norrbottensteatern under hösten. Kurirens recensent Magnus Tosser skrev bland annat: "Bättre underhållning än så här hittar ni inte norr om Scalateatern och Norra hamn i Luleå blir rimligtvis ett hett besöksmål framöver". En spådom som infriades.
Moa Backe Åstot nominerades till Augustpriset för sin debutroman "Himlabrand"
Moa Backe Åstot från Jokkmokk debuterade med ungdomsromanen "Himlabrand", en roman om sexualitet och samhörighet i det samiska renskötarsamhället. Moa Backe Åstot har själv beskrivit att hon ville sätta fokus på homofobin inom det samiska samhället, där arbetet för sexuell tolerans, enligt författaren, inte kommit lika långt som i det svenska majoritetssamhället. Romanen togs emot väl och nominerades också till Augustpriset i kategorin Årets barn- och ungdomsbok.
Enligt ärkebiskopen Antje Jackélen ber kyrkan samerna om ursäkt för att ta sitt moraliska ansvar.
Den svenska koloniala historien kliver fram ur mörkret. Förutom att regeringen gett Forum för levande historia i uppgift att ta fram – och sprida – nytt utbildningsmaterial om den svenska delaktigheten i den transatlantiska slavhandeln, ska regeringen också tillsätta en särskild sanningskommission för att granska den politik som förts gentemot samerna och vilka konsekvenser det fått för det samiska folket. Svenska kyrkan har gått längre och bad under hösten om ursäkt för de övergrepp och diskriminering man utsatt samerna för.