Och möjligen är det ett mått på polariseringen att till och med frågan om huruvida det förekommer en polarisering har blivit polariserad.
För en tid sedan skrev fyra forskare i Dagens Nyheter att det visserligen kan vara så att Sverige sedan 2014 befinner sig i början av en trend mot ökad polarisering – men att inga av rörelserna som pekar i den riktningen är särskilt dramatiska i historiens ljus.
Och så lade de till: ideologisk polarisering är inte enbart av ondo. Den är rent av nödvändig för en levande demokrati.
Och det stämmer ju. Men ett växande problem i sammanhanget är vad som håller på att ske inom medievärlden.
Den amerikanska utvecklingen är på alla sätt alarmerande – inte minst i ljuset av attackerna mot Kapitolium – men kan också ses som varnande exempel på hur ett ideologiskt krig i medierna sprider sig till hela samhället.
Först förstärks polariseringen inom det politiska fältet. Och det handlar inte längre om att man bara tycker olika. Man tycker så starkt olika att det antagligen tar en generation att hitta tillbaka till ett samtal.
Sedan polariseras journalistiken.
Fram till 90-talet var den undersökande reportern sinnebilden för vad journalistik var. Numera är det gissningsvis långt färre människor som kan nämna namnen på ett större antal nyhetsjournalister – men desto fler som känner till opinionsskribenterna. Tyckandet har en mer framträdande roll i samhället idag. Och när alltmer tyckande upptar allt större del av medierna, händer något när åsikterna skärps eller radikaliseras. Vi har börjat få en polarisering av mediehusen.
Vid sidan av att politiken, journalistiken och mediehusen polariseras, sker samma sak med internet-plattformarna. När Twitter stängde av Donald Trump, öppnades fältet för den högerradikala tjänsten Parler, dit Trumpanhängarna snabbt strömmade. Vilket i sin tur fick Apple och Amazon att stänga av tjänsten, eftersom användare uppmanade till våld.
Där är vi nu några månader senare, när Parler kämpar för att göra comeback och där dess vd säger att ”det är krig”. Och någonstans på vägen kommer vi då så klart att även få bolag som är beredda att både stötta och driva den här typen av tjänster. Vilket då alltså drar in näringslivet i polariseringen.
Och det är nog den här komplexiteten vi bör ha bakhuvudet när valet 2022 börjar närma sig. För inget tyder på att tonläget i debatterna kommer att mildras framöver.