Det verkar som att Piteå har slutat dansa år 2014. Trots varierande kvalitet på arrangemang och artistbokningar tidigare år så har festivalen i alla fall brukat leva upp till hela sitt namn: Piteå Dansar och Ler. Helt förlorade är man dock ej; Leenden är det nämligen gott om även i år, både bland de populära marknadsstånden under dagarna och på Axels Tivoli samt i Kitteltältet under kvällar och nätter. Leenden syns även på FoodCourt-området nere på Sundsgatan samt vid festivalens enda (!) renodlade musikscen. Solglasögon och lätt klädsel är ett måste för den som vill ströva omkring en eftermiddag på det lilla festivalområdet, och konsumtionen av kall öl samt läsk är oerhört stor åt vilket håll man än tittar. Familjefesten är ett faktum, och visst är det någotsånär mysigt! Särskilt i det fantastiska, nästan ansträngande tropiska, vädret som man har begåvats med denna helg.
Tillåt mig nu att förtydliga min öppningsrad: Festivalen som en gång i tiden var bäst i Norrbotten, som ju bara för två-tre år sedan kunde räknas till en av de större stadsfesterna i landet, har slutat framkalla dans på gatorna i Piteå. Penningpåsen har krympt enormt, man kan helt enkelt inte prioritera artister av nationellt hög klass längre. Här kanske jag borde klämma in några av mina egna favoritögonblick från gångna upplagor, men då skulle den här texten lätt kunna bli orimligt lång. Ja, jag har haft roligt på PDOL genom åren. Jag vill istället bara uttrycka en förhoppning om att man snart kan hitta tillbaka till ett koncept som fungerar, som går med vinst, och som inkluderar musik värd att betala en slant för.
En del av arrangemanget som däremot inte har krympt, utan snarare expanderat till oanad storlek, är Kitteltältet. Detta festområde, som länge har varit bland länets stökigaste och mest högljudda, är uppskattningsvis 50 procent större än för bara ett år sedan. Man vet såklart att lokala ungdomar, i brist på häftiga konserter, dras dit under helgen. För den musikintresserade är detta dock en tam upplevelse; ett inhängnat område fullpackat med lulliga ungomar och unga vuxna, ett par barer, ett DJ-bås, en scen som knappt används, två-tre matstånd och ett gäng bajamajor. Ej heller där syns särskilt många danssteg. Hela festivalen har bytt inriktning, jag vet, men att man i år lever på vädret, tivolit och alkoholförsäljningen känns som ett tråkigt faktum. Det finns ju så mycket att lära av andra musikfester i Sverige! Städa upp Piteå, tänk om och börja på ny kula inför 2015!