Krönika
Kjernfjellstunnelen eller Tjernfjellstunnelen? Ledande politiker i Saltdal kommun har gett utryck för missnöje. Så även på den svenska sidan där många har nära relationer med grannlandet. Norska Statens Vegvesen har nämligen valt det samiska namnet Kjernfjell. På lulesamiska skrivs det Girnotunælla och syftar på ordet kärna. Det kan tyckas fullt logiskt och historiskt relevant, men namnvalet bränner till. Tjernfjellet med ”Tj” har kommit att bli en etablerat skrivning sedan 1970-talet.
Diskussionen om namn får mig att bläddra i anteckningar från årets bokmässa i Göteborg och ett seminarium om botanikern Carl von Linné. ”Växterna hade ju redan namn, varför skulle han döpa om dem?”
Den berömda författarinnan Jamaica Kincaid satt i seminariesalen. Vid sin sidan hade hon Gunnar Broberg, professor i idé- och lärdomshistoria. Han har just kommit ut med en spännande biografi om Linné, Mannen som ordnade naturen.
”Jag blev verkligen nyfiken på den svenske forskaren och hans sätt att systematisera allt”, säger Jamaica Kincaid som är hängiven sin trädgård i Vermont, norr om New York. Hon kommer ursprungligen från Saint John’s i Karibiska havet. När européerna kom till Karibien, där hennes förfäder funnits i generationer, förslavades befolkningen och kolonisatörerna gav platser nya namn.
”Det är ett sätt att manifestera äganderätt”, sa hon.
Jamaica Kincaid menar att viljan till systematik också ses som grogrund för hierarkier och i förlängningen rasism.
Linnéforskaren Gunnar Broberg nickade eftertänksamt. Han pekade på att idéer om ordning och reda faller tillbaka på det militära 1600-talets Sverige. ”Linné var besatt av att göra schema och det var också något som låg i linje med stormaktens order”.
Under rikskansler Axel Oxienstiernas ledning lades grunden till svensk byråkrati. Men det fanns också en rörelse i Europa på 1600-talet som brukar beskrivas som den vetenskapliga revolutionen. Världen skulle förklaras utifrån nya idéer och upptäckter.
Jamaica Kincaid pekar på hur Linnés nomenklatur blev norm och att han var en del av det europeiska koloniala projektet.
Att tidigare namn på växter fick ge vika var dock inget unikt för Karibien. Ta våra hönsbär! På latin heter de Cornus suecica (”den svenska kornellen”). I Storberg utanför Arvidsjaur kallades de förr för ”tröllbära”. Andra lokala namn i landet kunde vara kankbär, grisbär, svinbär, kerringbär och hundbär. Sådant undersökte språkvetaren Karl-Hampus Dahlstedt 1950. Vad gick förlorat? På sikt folks identitet och kultur. Jamaica Kincaid beundrar dock Carl von Linnés systematik som ett sätt att kommunicera universellt.
”Men, det står också för en oordning, så jag kan undra om det var värt det?”