Kan man kalla sig fotograf om man inte fotograferar? Är fotografen upphovsperson till en utställning eller bok om inga bilder kommer ur den personens kamera?
På Sune Jonsson Centrum för dokumentärfotografi i Umeå visades nyligen en utställning av Mishka Henner som heter ”Remote Possibilities”. Henner använder sig av den digitala erans fotografiska allmängods för att skapa politiska verk. Hans återbruk av bilder från Google earth och Google street-view skapar intressanta frågor om vår värld. Serien ”Fifty-one US military outposts” kartlägger den amerikanska krigsindustrin med hjälp av internet och satellitbilder, en teknik som militären själv varit med om att utveckla. I ”Feedlots” använder Henner bilder från Google som blottlägger den amerikanska köttindustrins påverkan på landskapet.
Jenny Rova som vann årets upplaga av Svenska Fotobokspriset med boken ”Älskling – A self-portrait through the eyes of my lovers” har inte tagit de fotografier som ingår i boken. Hon har samlat ihop bilder som hennes pojkvänner och älskare har fotograferat under den tid de var ihop. Bilderna är tagna under en period av 25 år av de nio män som fanns i Rovas liv. Hennes tanke var att bygga ett självporträtt sett genom andras ögon. Det är en närgången och ocensurerad skildring av en ung kvinna och hennes relationer.
I en tidigare krönika nämnde jag holländaren Erik Kessels. I stället för att fotografera så samlar han på bilder. Han letar foton på loppmarknader eller på internet och sammanställer sedan bilderna till utställningar och böcker. Ett exempel är bokserien ”In almost every picture” där varje bok är ett tema. Bok nr 8 innehåller bilder på en hamster som har något oväntat på huvudet. Det kan vara en toapappersrulle eller en bakelse. Nr 11 i samma serie är bilder av ett par som delar ett intresse för ”wet fun adventure”. Mannen fotograferar kvinnan som fullt påklädd står eller ligger i vatten. Det kan vara en pool, en sjö eller en pöl. Vinter som sommar. I ett annat projekt skrev han ut samtliga bilder som laddades upp på Flickr under ett dygn. Det blev en miljon.
Då är det lätt att förstå den som menar att det inte behöver tas fler bilder, utan att hellre skapa med återbruk som kreativ tanke.
Framtiden då? Kommer vi att sluta fotografera och bara titta på det som redan är gjort? Mitt svar är definitivt nej. Det finns allt för många skäl till att ta nya bilder. Vi vill minnas det privata, vi vill berätta egna historier och vi vill skapa.