Nu är det ett tag sedan jag läste någon rysk tegelsten. Men för att inte riskera att Tolstoj faller i glömska tänker jag på ett citat ur Anna Karenina: "Varje samhällsmedlem är kallad att uträtta det som han är bäst lämpad för." En del samhällsmedlemmar verkar hitta sitt kall tidigt i livet och hålla samma raka kurs. Andra går i pension utan att ännu ha bestämt sig för vad de ska bli när de blir vuxna.
En förhållandevis stor andel av min tid ägnar jag åt ord på ett eller annat sätt, det är en av de saker jag är lämpad för. Mina krönikor har ett riktmärke på 2 500 tecken och oftast landar det på ett par hundra tecken extra. Men ibland när texten är färdigskriven och ligger nära idealtalet kan jag ägna en stund åt att få ner siffran till exakt 2 500. Bara för ro skull, för att språk och ord är så roligt.
De flesta av oss har favoritord i vår personliga vokabulär. Om man är uttråkad på en föreläsning eller liknande kan man roa sig med att föra statistik när man märker att någon överanvänder vissa uttryck. ”Utifrån den biten,” och sådant där. Själv har jag en upplaga ord som jag håller kära men sällan använder, eftersom jag inte har så stort behov av dem i mitt vardagliga liv. Resten av denna text ämnar jag tillägna dessa ord. Håll till godo.
Fotriktiga skor. Ja, vad kan det finnas för anledning att köpa osköna dojor, fast vem i hela världen går in i en skoaffär om ber om hjälp med att hitta ett par fotriktiga skor?
Bilburen ungdom. Småligisterna. De som bara kör runt, runt eftersom de inte har något annat att göra. Gärna på nätterna. Gör svarta streck på vägarna. Vi förfasar oss. Och kommer osökt att tänka på nästa, närbesläktade ord:
Bil-drulle. Detta fenomen är åldersneutralt. De gör livsfarliga omkörningar, genar i kurvor och vi hötter med näven – åtminstone inombords.
Klädvårdsrulle. Ett mycket viktigt tillbehör i min tonårsdotters garderob, men när hörde jag det senast uttalas?
Tandhygieniskt tuggummi. Lika självklart, men tråkigt, som fotriktiga skor. I nästan varenda jackficka eller handväska finns en påse tandhygieniskt tuggummi.
Som musik i mina öron. Vissa ord är så mysiga att de ger en sorts audiofysiologisk tillfredställelse. En ord-gasm. Och till sist är jag bara ledsen över att vi lever i den digitala tidsåldern och alldeles för sällan får anledning att: se omstående sida.