Men böckerna ligger där för all del, i travar som jag rundar med sikte på tomaterna längre bort. Skrikfärger, massexponering. Släkt med badleksakerna i nästa container, kommersiellt samkör, pappa en deckare, pysslingen en vattenpistol.
Boken devalveras, själva anseendet sjunker, men paradoxalt nog blir författaren mer och mer intressant, utvik över hela uppslag. Ingen citerar längre den franska ésprin: jag älskar inte gäss bara för att jag äter gåsleverpastej. Författare kan skriva, några kan prata också, deras själsliv och vardag är grått allmänmänskliga. Pär Westberg minns hur femtiotalets giganter söp brännvin på kulturkalasen så att de fick släpas till taxin. Piffigt, men så var det ju med femtiotalssupandet.
Bokens skäms i kulisserna, individen tar hela scenen. Tryckbidrag till utgivningar är ofta en nödvändighet, men fonderna vrids över till evenemangsstöd och den obligatoriska terrorn ”barn och unga”. Gärna workshop, men ingen trycksak. Boken misstros, vore jag förläggare idag vore jag inte förläggare alls.
Fick Gustav Sjöberg, luleåsonen, mer än en enda recension för sin smått briljanta, men okej, ganska svårtolkade diktsamling "Laguner blomma"? Bonniers stod för det kommersiella, det gör de nog inte en gång till. Jag stod för det kritiska försöket, här i Kuriren. Jag hittar då inga fler. Ja, den var smal, misstänkt lång också. Men Erik Lindegren var också svårtolkad en gång, sedan blev han en klassiker.
Vad är det som sker på samhällets scen? En bildkultur säger vissa och pekar på skärmtidens ökning. Läsningen minskar drastiskt ju äldre eleverna blir – Lärartidningen. Varannan man läser inte böcker på fritiden – SCB. Högutbildade läser mest, ännu en paradox - att läsningen minskar eftersom utbildningsnivån (i det moderna infosamhället) är så hög?!?
Den ledsna tonåringen sitter på en parkbänk när jag svänger av mot arbetet mitt. Huvudet hänger och jag hinner tänka kärlekssorg eller mobbning innan jag kommer riktigt nära och ser; han kollar mobilen med huvudet sänkt som gamen på sin klippa. Ingen sorg, ingen romantik, bara vanlig digital förhäxning.
Illitterat betyder utan boklig bildning. På individnivå kan det gå bra ändå. Men på samhällsnivån? Hur många Trump släpper det illitterata samhället fram?