Förnamn och att slippa hantera besvärligt folk

Med vänliga hälsningar Kent. Med vänliga hälsningar Birgitta. Med vänliga hälsningar Camilla.

Att det nu mer är kutym att bara använda sitt förnamn ställer till det för medborgare i sin kontakt med inte minst myndighetspersoner, menar krönikören Lina Stoltz.

Att det nu mer är kutym att bara använda sitt förnamn ställer till det för medborgare i sin kontakt med inte minst myndighetspersoner, menar krönikören Lina Stoltz.

Foto: Jessica Gow/TT

Krönika2020-11-25 06:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Krönika

Jag minns faktiskt mitt första möte med det här förnamnsfenomenet, även om det nu är några år sedan. Det ringde i mobilen. ”Tjena, det är Peter på NSD”, sa han. Jag gick blixtsnabbt igenom min minnesbank för att lista ut vem denne Peter var och hur jag kände honom. Säkerligen någon journalist jag träffat tidigare. Men ingen pollett ville falla ner. Och så presenterade han sitt ärende. Han ville sälja en prenumeration. 

Jag köpte ingen, trots att han körde kompis-tricket att så att säga vilja vara du med varandra. Vi skippar efternamnen så känns man mer som kompisar och chansen ökar att kunden ska köpa något.

Nu för tiden är förnamn kutym nästan överallt. Kent, Birgitta och Camilla jobbar på Skatteverket och Försäkringskassan. Men det är inte bara myndigheter, utan även många större företag som inte har annat än informella förnamn i sin kundtjänst.

När säljare skippar efternamnen för att framstå som mer personlig och tjenis med kunden, så är syftet förmodligen ett annat inom offentlig verksamhet. Ja, helt enkelt det rakt motsatta. Myndighetsmänniskorna ska avidentifieras för att kunna jobba lite lagom undercover. Så där att de nästan per automatik undslipper ansvar, oavsett hur de sköter sitt jobb och vilka konsekvenser det får för enskilda människor i klorna på diverse regelverk. Vi medborgare vet ju inte ens vem vi haft kontakt med, så hur ska vi kunna klaga? Störtskönt för exempelvis diverse handläggare och verksamhetsansvariga att slippa hantera besvärligt folk. Nästa steg är väl att vi föräldrar bara får se våra barns lärare som avatarer i en app, för att de ska slippa diskutera mobbning eller betyg. 

Själv ska man helst lämna både bokföringsadress, personnummer, civilstånd, kontoutdrag och fingeravtryck för att komma igenom första säkerhetsnivån som är en chatrobot eller en växeltelefonist. Chatroboten är för övrigt som regel lika användbar som växeln. Förutom vissa chefer och kommunikationsansvariga som är ansiktet utåt är det top secret att jobba inom en myndighet, en kommun eller ett större företag. 

Det är så klart tråkigt att få en handgranat i brevlådan för att man avslagit någons ansökan om försörjningsstöd eller bygglov, så det är väl en fördel med att arbeta inkognito. Men de allra flesta av oss vill bara kommunicera på något så när jämlik nivå med personen på andra sidan. Så varför inte ta inspiration från oss i författarskrået som har en tradition av alter egon och pseudonymer. Den som heter, låt oss säga Kent Andersson, kan ha pseudonymen Trond Sundblad i sin yrkesroll som a-kassehandläggare. Jag tror dessutom att det skulle bli roligare att gå till jobbet. Här kommer Kent Agent.