Stormare var på filminspelning i Norrbotten, så det var inte helt långsökt att tro att någon som såg ut som en hemlös i själva verket var en filmstjärna. Den som har status kan unna sig att se ut som en slashas, och trasiga kläder är en lyx för den som har råd med det. När jag var i Gambia imponerades jag av de kritvita och välstrukna t-shirtarna som vår turistguide bar, trots att han bodde i ett enkelt cementhus utan rinnande vatten.
Dagens koncept kring mode och stil är milslångt ifrån det förra århundradets förlegade ”huvudsaken man är hel och ren”. Ta det uttrycket i din mun och du avslöjar hur hopplöst passé du är. Förr var kläd- och stilkoderna mycket mer funktionella. De hjälpte en att förstå var man hade folk. En medelsvensson såg ut som en medelsvensson och en ligist såg ut som en ligist. Våra mänskliga hjärnor är programmerade för att kategorisera och ordna vår omvärld. Vi har en medfött förmåga att sortera människor i grupper, och yttre attribut kan vara ett sätt att sortera, både andra och oss själva.
För några år sedan var jag ute på stan med en vän som hade viss vana av att köpa illegala substanser. Han upplyste mig om vem vi skulle gå fram till i den händelse att vi ville handla. Han nickade mot några män och sa: ”De där säljer säkert droger. De har tatuerade händer”. Trots att det inte är särskilt länge sedan är den regeln definitivt inte gångbar längre. Idag kan medelklassmorsor kan ha gaddade fingrar utan att någon tror att de är ex-kriminella eller avmönstrade sjömän. Och den som besöker ett fängelse kan vara tämligen säker på att de intagna är de minst taggade medan tatueringarna sträcker sig långt utanför kriminalvårdarnas uniformer. Allt är en enda röra. Poliser med ansiktstatueringar. Ficktjuvar med märkeskläder.
I Hamlet skrev Shakespeare att ”the apparel oft proclaims the man”, enkelt översatt det klassiska uttrycket att kläderna gör mannen. Och sanningen är förstås att kläder fortfarande sänder ut signaler och är ett språk i sig. Skillnaden är bara att det inte längre är de traditionella koderna och värderingarna. Det är inte kostymen som gör mannen. Det har inte minst president Zelenskyj bevisat när han inte förlorade ett uns i pondus genom att ta av sig skjorta och kavaj och ersätta med kamouflagegrön t-shirt och fleecekofta.