Brandi Levy – en cheerleader för yttrandefrihet

Med högburet huvud, två gyllene pom-poms och vindtät träningsoverall i svart står cheerleadern Brandi Levy utanför sin high school i Pennsylvania, USA.

Brandi Levy reagerade skarpt på snapchat när hon inte flyttades upp i skolans cheerleadinggrupp i Pennsylvania, USA. Nu tas hennes mål vidare till den högsta rättsliga instansen i landet, Supreme Court där man ska utreda hur barns och ungas yttrandefrihet kan försvaras, utan att skolan fråntas möjligheten att reglera och bestraffa störande och stötande beteenden som exempelvis mobbing.

Brandi Levy reagerade skarpt på snapchat när hon inte flyttades upp i skolans cheerleadinggrupp i Pennsylvania, USA. Nu tas hennes mål vidare till den högsta rättsliga instansen i landet, Supreme Court där man ska utreda hur barns och ungas yttrandefrihet kan försvaras, utan att skolan fråntas möjligheten att reglera och bestraffa störande och stötande beteenden som exempelvis mobbing.

Foto: TT

Krönika2021-05-09 05:30
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Pressfotot har spridits över världen i samband med att ett rättsfall, med Levy i centrum, har nått hela vägen till Högsta domstolen. 

Brandi Levy var 14 år när hon nekades uppflyttning i skolans cheerleadingtrupp, från junior- till varsitynivå. På lördagen efter beslutet lät hon sin frustration brisera på Snapchat, en bild- och videodelningsapp som skapar tidsbegränsade inlägg att sprida till följare. 

”Fuck school, fuck softball, fuck cheer, fuck everything”, skrev Levy och riktade två höjda långfingrar mot världen i allmänhet och skolan i synnerhet. Där, vid en ganska typisk händelseutveckling i ett tonårsliv 2017, kunde historien ha slutat. Om det inte vore för att cheerleadingcoachens dotter fanns med bland Brandi Levys Snapchat-följare. En skärmdump och en uppretad skolstyrelse senare, fattades beslutet att Levy skulle stängas av från cheerleadinglaget i ett år. 

Efter detta har familjen Levys överklagande resulterat i två domslut, som båda fastslagit att yttrandefriheten trumfar skolledningens krav på ordning och anständighet. Också här kunde ärendet ha gått till arkiven, som ett individuellt fall med individuella vinnare och förlorare. 

Men Mahanoy Area School District har alltså inte låtit saken bero, utan tagit målet vidare till den högsta rättsliga instansen i landet, Supreme Court. Att skolan så ihärdigt bevakar sin rätt att disciplinera elevers yttranden i sociala medier, bör förstås som en betydligt större och mer komplex fråga än det enskilda fallet Levy. Huvudbryet som Högsta domstolen nu står inför är detta: i en alltmer digitaliserad verklighet – behöver skolans jurisdiktion utvidgas utanför skolgrindarna? Och hur kan barns och ungas yttrandefrihet försvaras, utan att skolan fråntas möjligheten att reglera och bestraffa störande och stötande beteenden som exempelvis mobbning och trakasserier?

I en lång artikel i The Washington Post intervjuas Frank LoMonte, direktör för The Brechner Center for Freedom of Information. LoMonte menar att det är ovanligt att Högsta domstolen tar sig an fall som rör elevers yttrandefrihet, och att målet kommer att bli vägledande för två eller tre generationer.                   

Fyra år har gått sedan Brandi Levy svor över skolan, cheerleading och allting på Snapchat. Sedan dess har hon i lagens ögon blivit vuxen, men miljontals unga går dagligen i hennes spår. Oavsett om vägen förblir öppen, eller förses med taggtråd efter domstolsbeslutet som väntas i slutet av juni, kan det vara klokt att göra sig redo med pom-poms och vindjacka för att stå intill barnen i blåsvädret.