Astronomernas jakt på liv ger tröst när världen brinner

Universums möjliga upptäckter är outgrundliga. Inte minst önskan att hitta liv och vatten, fascinerar forskare och allmänhet. Men kanske främst handlar det om tröst?

Proxima b är inte den enda jordlika planeten som upptäckts på senare år. Runt dvärgstjärnan Trappist-1, som ligger 40 ljusår bort, kretsar tre planeter som är jämförbara med jorden i storlek och temperatur. På bilden en rekonstruktion av hur det kan se ut på en av planeterna.

Proxima b är inte den enda jordlika planeten som upptäckts på senare år. Runt dvärgstjärnan Trappist-1, som ligger 40 ljusår bort, kretsar tre planeter som är jämförbara med jorden i storlek och temperatur. På bilden en rekonstruktion av hur det kan se ut på en av planeterna.

Foto: ESO

Krönika2020-07-10 06:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vetenskapsredaktionen på SVT rapporterar: "Astronomer har upptäckt en planetfamilj som bara ligger elva ljusår från jorden. Deras sol är en ovanligt stillsam liten röd stjärna, vilket ökar förutsättningar för att liv ska kunna utvecklas på någon av planeterna".

Det vill säga här finns hopp om en möjlig plats där liv kan överleva. Kanske för att man numera insett att planeten Mars är obeboelig – en tanke som åtminstone under min uppväxt levde som en fantasi i delar av det mänskliga medvetandet. Inte minst bidrog rymdåldern och alla science fiction-filmer till en dröm om att hitta ett Shangri– La, likt den fiktiva paradisartade platsen i James Hiltons roman "Bortom horisonten", från 1933.  I den berättelsen en plats i en dalgång i Tibet där boende åldras endast obetydligt. En historia som baseras på Shambhala, en buddistisk mytisk stad som inspirerat adligt och kreativt. Exempelvis är de populärkulturella referenserna till denna närmast sägenomspunna plats omfattande. Gitarristen Mark Knopfler gav exempelvis ut ett helt soloalbum år 2004 vid namn Shangri-La, men han är långt ifrån ensam. Det finns ett koppel av kreatörer som inspirerats av en projektion av strävan efter ett liv i harmoni.

Samtidigt finns det ett jordiskt, högst verkligt Shangri– La. Sedan 2001 ett officiellt namn för "Gyalthang" på tibetanska eller "Zhongdian" på kinesiska som består av en övervägande tibetansk befolkning i Yunnanprovisens i Kina. Här ligger det tibetanska klostret Ganden Sumtseling som är en miniatyrversion av Potala-palatset i Lhasa. Ett kloster som byggdes 1679 men som utsattes av omfattande skadegörelse under Kulturrevolutionen, liksom andra tibetanska platser, i slutet på 1960-talet. Därmed ett Shangri– La med en inte så vacker historia. Ett paradis lär inte den kuvade tibetanska befolkningen kalla det efter Kinas övergrepp på deras andliga övertygelse även om orten gavs ett nytt mytomspunnet namn.

Vetenskapen och nyhetsrapporteringen i världen medvetandegör närmast dagligen att den rosaskimrande framtiden aldrig kommer att gynna alla. Snarare ett fåtal på grund av klimatförändringar. Samtidigt är drömmen om en vackrare värld högst levande bland människor. Och vem vet, kanske denna nya upptäckt elva ljusår bort kan erbjuda mer än hopp och förväntan. Stjärnan, en så kallad röd dvärg, lyser i rött och är inte lika ljusstark som vår egen gula sol. Det gör att planeterna kan ligga ganska nära sin stjärna och ändå ha en behaglig temperatur. Och vi kan börja drömma världen på nytt.