Färskt i minnet fanns Stanley Kubricks ”År 2001 – ett rymdäventyr” där datorn HAL 9 000 var på vippen att ta över hela showen innan Dave, kaptenen på rymdskeppet så att säga drog ur kontakten. Hur långt bort är den verkligheten, innan Artificiell Intelligens verkligen genomsyrar våra liv, förändrar jobb, lärande, transporter, sjukvård – ja tänkandet eller Gud vet vad?
Nu råder närmast AI-hysteri och en debatt rasar i media om huruvida Artificiell Intelligens utgör en fara för mänskligheten. Det menar i alla fall Geoffrey Hinton, en av pionjärerna inom AI som i en intervju (MIT Technology review) hävdar att så kallade ”mördarrobotar” kommer bli intelligentare än vi. Det handlar om förarlösa drönare i autonoma vapensystem som helt självständigt söker upp, identifierar och attackerar mål. ”De är väldigt nära nu, och de kommer bli långt mer intelligenta i framtiden” tror Hinton som, pensionerad från Google, nu talar fritt ur hjärtat. Och oroad är han.
Och en skrälldus högprofilerade forskare har föreslagit ett momentum, ett "hit men inte längre" i utvecklingen av högintelligenta robotar. Just – menar undertecknarna – för att hinna tänka igenom ett antal etiska problem, precis som Läkemedelsverket gör när nya läkemedel ska introduceras. Naturligtvis kommer detta inte att ske – men uppropet sätter i alla fall frågan på tapeten.
En av undertecknarna är professorn Max Tegmark som i sitt sommarprogram i P1 pekade på farorna med nästa generation AI med generativ intelligens, alltså framodlad av roboten själv, inte inprogrammerad av tekniker, vilket är en himmelsvid skillnad. Hur motiverar vi AI att vara goda, i mänsklighetens tjänst och inte tvärtom, potentialen är ju gigantisk. Ren science-fiction för oss vanliga men precis runt hörnet enligt Tegmark.
Andra menar att detta bara är en hajp, ett sätt att genom uppskruvade hotbilder locka såväl pengar som användare till It-företagen, samt förstås att det snor utrymme från större problem såsom klimatkrisen. Isobel Hadley-Kamptz i Dagens Nyheter (16.7.23) pekar dels på att mängden digitalt stoff som AI har som arbetsmaterial är skrivet av västerländska tekniknördiga män. Dels på det faktum att AI bara kan utgå från det som redan finns vilket ”gör att ett AI-drivet samhälle per definition blir tillbakablickande och får genuint svårt att tänka nya saker”.
Och där befinner sig debatten, alltmedan forskarna funderar så det knakar över nästa steg; ett AGI: Artificiell General Intelligence. Där robotarna själva skapar sin verklighet, autonomt och utan assistans från människor. Ni som sett Ridley Scotts ”Bladerunner” anar vad det innebär.
Välkommen du sköna nya värld!