Gänget bakom Nattfestivalen i Korpilombolo börjar bli varma i kläderna. På måndagen startade den elfte festivalen i ordningen, med ett omfattande utbud där den röda tråden utgörs av de stora frågorna om människan och världen.
– När jag själv tittar i programmet så handlar det en hel del om människor från olika miljöer och områden i världen. Som dagens situation med flyktingarna. Det som framträder tydligt är det här med människors olikheter och likheter, eftertanken inför livet och hur vi alla ska kunna må bra. Det genomsyrar programmet mer än tidigare, även om vi haft det i åtanke förut också, säger Linnéa Nylund, ordförande i Korpilombolo kulturförening.
Hon beskriver programmet som en chokladask, med bitar för alla. Konst, musik, teater, föreläsningar, författarsamtalsamtal, seminarier och workshops. Festivalen ska både utmana och skänka glädje.
Enligt Linnéa Nylund måste det finnas plats både för eftertanke och humor.
– Vi kör ju till exempel dragspelsnatt. Där var det en av dragspelarna som sa att vi stavat fel, att det borde stå dragspelsfnatt i stället. Så vi funderar på om vi borde lägga in ett F, säger hon.
Ett annat exempel ur programmet är det litterära mötet mellan Katarina Kieri, högaktuell med boken Vårt värde, och författarkollegan Mikael Niemi.
Temat för samtalet är ”tornedalighet”.
– Det tror jag blir mycket intressant, säger Nylund.
För den som vill kontemplera över sin egen dödlighet finns dö bra-kafeet.
– Det handlar om det här med livets slutskede, hur man själv vill ha det. Att man måste börja prata om det i stället för att tänka bort det här med den egna döden, säger Nylund.
En lite annorlunda punkt på programmet är Slumrande toner, där publiken uppmanas att ta med sig en filt och en kudde.
– Då får man lyssna till cellomusik och sång med Pia-Karin Helsing. Hon kommer också att avsluta festivalen med en bön om ljus.