Visionären om Tornedalens Lousiana

Efter många år söderöver återvände Gunhild Stensmyr till sin hembygd i Tornedalen på jakt efter ett fritidsboende. I byn Vitsaniemi, fyra mil från Haparanda, hittade hon en sagolik plats strax intill Torneälven. Där tog hennes vision om en konsthall av internationellt snitt, ett Tornedalens Lousiana, form.

Tornedalens Lousiana.  I byn Vitsaniemi, också kallad Risudden, fyra mil från Haparanda vill Gunhild Stensmyr bygga ett Tornedalens Lousiana. Drivkraften är att ta konsten till Tornedalen och Tornedalens skönhet till världen.

Tornedalens Lousiana. I byn Vitsaniemi, också kallad Risudden, fyra mil från Haparanda vill Gunhild Stensmyr bygga ett Tornedalens Lousiana. Drivkraften är att ta konsten till Tornedalen och Tornedalens skönhet till världen.

Foto: Marianne Söderberg

Konst2016-06-24 06:00

Det har gått över fyra år sedan Gunhild Stensmyr bestämde sig för att ta konsten till Tornedalen och Tornedalens skönhet till världen. Under dessa år har hon oförtrutet arbetat vidare med sin idé som vid det här laget kommit en rejäl bit på vägen.

För att finansiera arbetet har hon under tiden köpt in ett antal fastigheter i en gästhusrörelse som i framtiden kommer att bli en viktig del av Konsthall Tornedalen.

Det är många som förvånat höjt på ögonbrynen när Gunhild Stensmyrs planer kommer på tal. Själv tar hon det med ro.

– Allting börjar alltid någonstans. Det tilltalar mig att vara pionjär och utan visioner stannar samhället av, säger Gunhild Stensmyr.

En granne skänkte marken för konsthallen och med hjälp av pengar bland annat från en internationell stiftelse arrangerade hon 2012 en jurybedömd arkitekttävling där den finske arkitekten Anssi Lassila med sitt team på arkitektkontoret Oopeaa (bland annat vinnare av Finlands arkitekturpris 2015) kom med det bästa förslaget i hård konkurrens med arkitekter från Japan, Finland, Norge, Sverige och Schweiz.

Vi sitter i försommarsolen på bron till Wennbergs, en av de gårdar Gunhild Stensmyr rustat upp till sin gästhusrörelse. Strax nedanför slingrar sig Torneälven intill platsen för den framtida konsthallen. I grannhuset Tolonens, också det ett av hennes gästhus, arbetar ett designteam som hyrt in sig för fotograferingen av en kollektion. Snart väntas fågelskådare från hela landet som gjort det till en tradition att besöka Vitsaniemi varje år.

Konsthall Tornedalen ingår i den regionala kulturplanen i Norrbotten och nyligen beviljade Statens kulturråd ett treårigt verksamhetsbidrag.

Tanken är att Konsthall Tornedalen ska erbjuda ett par internationella utställningar varje år och dessutom flera mindre med ett historiskt och lokalt innehåll. Konstdelen drivs av den ideella föreningen Konsthall Tornedalen, medan resten av verksamheterna i huset kommer att skötas kommersiellt i form av ett aktiebolag.

– Vi vill vara ett Folkets hus där människorna är det viktiga. Förutom att visa konst med internationell lyskraft, tänker vi också berätta om vår lokala historia, visa upp och sälja allt fint hantverk som görs här, driva en fantastisk restaurang, arrangera danser och seminarier och över huvud taget erbjuda en öppen och inbjudande mötesplats för alla, säger Gunhild Stensmyr.

Sitt resonemang förankrar hon i en affärsplan som kalkylerar med vinst för den kommersiella delen av verksamheten redan efter ett par års drift.

– Den ideella föreningen Konsthall Tornedalen arrangerar utställningarna på samma satt som alla andra icke vinstdrivande kulturarrangörer, med hjälp av medel från fonder, stipendier och verksamhetsbidrag från exempelvis Statens kulturråd.

Den totala investeringen är beräknad till cirka 35 miljoner kronor och det egna kapitalet till runt 15 miljoner kronor. Eftersom projektet uppfyller Tillväxtverkets mål för regional utveckling kan de bidra med upp till 35 procent av investeringskostnaderna.

Just nu pågår arbetet med att hitta finansiärer.

– Jag har lärt mig att saker och ting tar mycket längre tid än jag hittills trott. Men alla tillstånd är klara, allt förarbete. Vi har en affärsplan, vi har ett väl fungerande styrelsearbete, avtal med konsulter och allt vad som behövs för en byggstart. Om allt fortsätter som vi hoppas blir det byggstart 2018.

Visst har det funnits stunder när hon förvånats över den oförståelse hon har mött för projektet, inte minst hos en del politiker.

– Jag har svårt att förstå att många beslutsfattare inte ser kulturens betydelse för en kommuns utveckling. Vi människor kan ju inte bara shoppa, vi behöver alternativ till alla handelscentrum. Även om vi kan visa upp siffror på vinst för vår verksamhet är det svårt att bli riktigt trodd. Det är som om det småskaliga inte betyder någonting i Norrbotten. Men vi som arbetar inom kultur- och besöksnäringarna vet ju att vår verksamhet är betydelsefull. Människor vill komma hit, då gäller det att ta hand om dem på bästa sätt.

Vitsaniemi

Risudden (finska: Vitsaniemi, meänkieli: Vittaniemi) är en by vid Torne älv i Hietaniemi socken i södra Övertorneå kommun. Vid Risudden är Torne älv så pass bred att älven mer liknar en sjö än en älv. Vid lågvatten bildas flertalet sandbankar ända ut till älvens mitt, fina badstränder under sommaren. Nedströms denna ”sjö” blir älven stridare. Vuentoforsen finns precis söder om Risudden.

Vitsa och vitta är det finska respektive tornedalsfinska ordet för vidja. Niemi betyder udde. Byn fick sitt svenska namn Risudden i samband med att järnvägen Karungi-Övertorneå järnväg etablerades och stationerna fick svenska namn. Järnvägens persontrafik upphörde 198. Idag finns järnvägsbanken kvar som rid- och vandringsled.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!