Staffan, det är Staffan Pihl. Luleåkonstnären med en förkärlek till kulturhistoria. Akvarellen har han gemensamt med Marie Ragnhult vars verk ställs ut tillsammans under januari på Galleri Skåda. Parutställningar blir det mer av under våren på galleriet berättar Margaretha Lindblom:
– Det blir ofta inte lika betungade för konstnären, de kan fokusera på att ställa ut ett visst antal verk.
Den första kärleken var akryl för Staffan Pihl och några akrylmålningar finns också att beskåda bland tavlorna. Ett fjäll-landskap i starkt rosa och en stadsbild där kvarteret just utanför, domkyrkans omgivningar, är avbildat. – Här finns pärleporten också till höger i bild, visar Staffan Pihl.
Att han är kulturhistoriskt intresserad går inte att ta miste på. Granngårdarna och omgivningarna kring Börjeslandet är ett återkommande motiv. Där bor han sedan 30 år tillbaka. Och det religiösa såklart som smyger sig in i vart och vartannat verk. Tavlan Tillit, med sina lamm i förgrunden för tankarna till det bibliska offerlammet.
– Jag använder religös symbolik då och då, när andan faller på. Cirkeln har flera betydelser,om manligheten är en sträcka står cirkeln för kärlek och kunskap, förklarar han.
Som bildlärare räckte tiden inte alltid till eget måleri och det är först som pensionär han satsat fullt ut på måleriet. Sportlovet 2007 har etsat sig fast som det tillfälle då han på allvar började måla.
– Jag har haft många duktiga elever under åren som haft potentential men de har blivit sjuksköterskor eller lärare. Det är hårt att vara konstnär, det är en otroligt kommersialiserad marknad, säger Staffan Pihl.
Olika men ändå samstämmiga är Staffan Pihls och Marie Ragnhults verk. Det är första gången Ragnhult ställer ut i Norrbotten. Akvarell och teckning är hennes främsta element. Det började först av praktiska skäl berättar Marie, att måla olja var inte praktiskt i den etta hon bodde i då hon först började måla. Efter att hon på 90-talet gått kurser hos akvarellmålaren Arne Isacson blev det inget mer akrylmålande.
– Då fick jag en aha-uppelvelse och förstod vad akvarell faktiskt är. Hur det beteer sig beroende på vatten, pigment och struktur, säger Marie Ragnhult.
Idag bedriver hon vid sidan av sitt eget måleri även kurser i akvarellmålning. Kärleken till akvarellen tycks oändlig.
– Jag klättrar på väggarna om jag inte får måla, säger Marie Ragnhult.