Dessutom planteras en rabatt med inspiration från hans ”Matta nr 3”.
Trots att han fyllt 50 år när han lämnade det antisemitiska Österrike skulle Josef Frank få stor betydelse för svensk formgivning. I Sverige hade han svårare att få uppdrag som arkitekt men kunde i stället, tack vare Estrid Ericson på Svenskt Tenn, blomma ut som mönsterformgivare. 80 år senare vinner hans organiska tyger och tapeter nya generationers plånböcker.
Det är också de färgstarka textilierna som är kärnan i utställningen på Millesgården i Stockholm som visar ett 30-tal av hans sammanlagt 167 olika tygmönster i en kronologisk utställning. Besökaren följer hans utveckling från Wien till Stockholm och vidare till New York.
När Norge och Danmark blev ockuperat av nazisterna flyttade Josef Frank vidare till USA.
– Det är som att den här amerikanska miljön, trafiken och intensiteten satte fart på honom, han gjorde mängder med mönster under de här åren, säger Maria Wiberg, intendent på Millesgården.
Det var också i USA som han gjorde sina mer abstrakta mönster. I ”Manhattan” syns stadsdelens gatunät i former som påminner om den holländske konstnären Piet Mondrians måleri.
I ”Terazzo” har han hämtat inspirationen från ett golv med slipade stenar blandade med cement.
Annars var det i växtriket som Josef Frank hittade motiv. Modern var textilkonstnär och passionerat intresserad av odling, och Mara Wiberg menar att sonen smälte samman hennes intressen i sitt arbete.
Den amerikanska floran studerade Josef Frank framför allt via fälthandböcker och i mönstret ”US Tree” gifte han ihop blad, frukter och blommor från ett 20-tal olika växter till ett och samma träd, till en gemensam värld om man så vill.
Elever från Carl Malmsten Furniture Studies visar bord och skåp gjorda med inspiration från å ena sidan allmogeklassiker å andra sidan Josef Franks möbler.
Betydligt större utrymme ägnas åt en privat sida av Josef Franks konstnärskap. Som pensionär ägnade han sig åt akvarellmålningar med landskaps- och stillenbenmotiv, gärna i Sydfrankrike där han satt ute och målade i solen.
Färghantering och gestaltning hade en gång varit en viktig del i hans utbildning till arkitekt.
– Allt skulle ju illustreras, och på den tiden gick man ju inte och gjorde det i datorn, säger Maria Wiberg. (TT)