Organisationen Bildupphovsrätt Sverige (BUS) har länge hävdat att Wikimedias sajt offentligkonst.se bryter mot upphovsrättslagen. Förra veckan gav Högsta domstolen BUS rätt.
Beslutet har blivit en smärre världsnyhet. Det har också rivit upp en infekterad debatt.
Juristen Catharina Ekdahl, som är expert på upphovsrättsliga frågor, tycker att reaktionerna är överdrivna. Hon betonar att det inte handlar om en dom utan ett beslut om hur en paragraf ska tolkas.
– Det är lite olyckligt att Wikimedia blåser upp frågan och säger att det är förbjudet att fotografera offentlig konst, för det är det inte. Bestämmelsen som det handlar om tillåter nämligen människor att avbilda offentliga konstverk, exempelvis med en kamera.
Det som HD har tagit ställning till är om Wikimedia kan lägga upp bilder i sin databas och där har svaret blivit nej. Privatpersoner kan däremot lugnt fotografera vidare och sprida bilderna på nätet.
En förklaring till att frågan väcker så starka känslor är troligen att Wikimedia har ett symbolvärde inom nätkulturen.
– De har en stor betydelse för den generation som växer upp nu och tycker att upphovsrättslagen mesthindrar dem från att göra vad de vill, säger Catharina Ekdahl.
Hon framhåller att|Wikimedias databas har en folkbildande funktion. Flera av bilderna kommer från kommuner och bland finansiärerna märks statliga Vinnova.
– Det är en orsak till att många är upprörda. Man tycker att vår offentliga konst borde vara tillgänglig på nätet och förstår inte varför upphovsrättslagen gör skillnad på analogt och digitalt. Men lagen, som den är skriven,sätter stopp. Det här är ett tydligt exempel på att upphovsrättslagen inte hänger med i den digitala utvecklingen.
Efter beslutet hänger flera frågor i luften. Högsta domstolen har exempelvis inte definierat vad en databas är eller när den får ett kommersiellt värde.
Ett område som skulle kunna vålla juridisk huvudvärk är också graffiti. På nätet finns i dag flera databasliknande samlingar av bilder på graffitimålningar.
– Graffiti räknas sannolikt som konst enligt upphovsrättslagen. Men jag gissar, utan att ha belägg för det, att graffitikonstnärer inte bryr sig så mycket om upphovsrätt. Fast om en bild på ett graffitiverk från en fri databas används i en reklamkampanj så kan säkert konstnären ilskna till, säger Catharina Ekdahl. (TT)