Det är Jan Bergsten som är initiativtagare till att bredda verksamheten på Norrbottens Järnvägsmuseum genom att rusta upp tre rum för konstutställningar. På lördag hålls första vernissaget.
– Vi fick lite statliga pengar och kunde renovera tre rum. Förhoppningen är att även kunna rusta upp den oinredda vinden för att skapa ateljéer och övernattningsrum, säger Jan Bergsten, föreningen Malmbanans vänner.
Först att ställa ut är de tre konstvännerna Andrea Jones, Monica Forssén Bååth och Anna Degermark. De möttes på Konstlinjen på Sunderbyns folkhögskola och har sedan dess fortsatt att träffas.
– Vi äter lunch tillsammans, går på vernissage och allmänt inspirerar varandra. Vi gick ju i samma klass i fyra år, säger Anna Degerman.
Alla tre har också väldigt olika uttryck. Monica Forssén Bååth målar mest i olja samt sysslar mycket med grafik.
– Jag intresserar mig för människor och deras inbördes relationer. Alla mina bilder har ofta ett svart stråk, något som skaver. Det handlar mest om att få fram en känsla, säger hon.
Andrea Jones flyttade till Sverige från nordvästra England för 30 år sedan och hamnade efter ett tag i Stockholm i Boden.
– Jag blev kär, men det gick över, säger hon.
Konsten hittade hon via Bodens konstförening där hon hittade ett sammanhang hon trivdes i och intresserar sig främst för historiska och religiösa motiv där kvinnor och katter står i fokus.
– Det finns ofta en liten historia bakom mina bilder. Jag älskar hur konstnärer målade oljemålningar i gamla tider. Själv upplever jag att jag leker mest, säger hon.
Anna Degerman jobbar å sin sida mest med lera och metall. Hon ställer ut några stora mobiler och massor med små keramikspöken och andra lerfigurer.
– Jag har alltid gillar metall och säljer bland annat mycket av mina mässingskransar med blommor som jag vrider till. Jag har hamnat i en blomfas, säger hon.
Initiativet till att bredda verksamheten på Norrbottens järnvägsmuseum kommer från Jan Bergsten. Han har ett gediget konstintresse och fick med övriga medlemmar i föreningen.
– Stationshuset flyttades hit till Karlsvik någon gång på 80-talet från Koskullskulle på SJ:s tid. Det revs stock för stock och byggdes sedan upp igen här, men har egentligen inte används. 1987 hade vi en konstutställning på temat "Att resa". Sedan dess har det kommit förfrågningar om vi inte borde ha fler konstutställningar. Det finns ganska få utställningsrum i Luleå, säger han.
Sommarens utställningar kommer att hänga två veckor åt gången.
– Det är ett tacksamt läge nära campingen och många utländska besökare, säger Jan Bergsten.