"Bladverk" av konstnären Sara Edström står på en innergård i centrum till ett av Lulebos hus. "Metallräcke" av Bertil Linné kom till på uppdrag av Riksbyggens som ett unikt gestaltat trafikhinder på Mjölkudden. Skulpturen "Sol, vind och hav" av Olav Nilsson är placerad utanför Kallkällans förskola. "Harportal" av konstnärsparet Karin EE von Törne Haern och Bertil Sundstedt är det enda offentliga verket på Hertsön än så länge. Skulpturen längst upp till höger är en av sex mindre skulpturer som ingår i ett verk av Linn Lindström i Porsöns centrum. "Björnar" av Arvid Knöppel återfinns på Örnäset.
– Den offentliga konsten är väldig viktig för att skapa dynamiska levnadsmiljöer. Dessutom tillhör mötet med konst och kultur de mänskliga rättigheterna. Man ska inte behöva gå till en kulturinstitution för att möta konst. Den ska finnas i din vardag, säger Hans Sundvall.
Det finns över 80 offentliga konstverk runt om i Luleå. Vissa iögonfallande, som den monumentala skulpturen The Opposite Sphere, i folkmun kallad Rostbollen, tornar upp sig mitt i en rondell vid en av infarterna till staden. Eller skulpturen "Silverträdet" av konstnären Monika Gora som är placerad utanför Kulturens hus. Andra mindre uppmärksammade som verket "Háldijorbadas, Skyddsandens cirkel", en skulpturinstallation i mässing av konstnären Katarina Pirak Sikku vid Notviksstranden. Oberoende är trots allt alla verk en del av stadsbilden.
Som ett led i Luleås satsning på offentlig konst släpptes en konstwebb på lulea.se i december – ett sätt för medborgare att få veta mer om konsten i vårt gemensamma offentliga rum.
– Vi hoppas att den ska bli en ögonöppnare för Luleåborna. På ett enkelt, snyggt och samlat sätt kan man få veta mer om konsten i vårt gemensamma offentliga rum, säger Hans Sundvall.
"S G Hermelin" till vänster är Luleås äldsta offentliga verk från 1917. Till höger ses det näst äldsta, en byst av Gustaf II Adolf" från 1921. Båda skulpturerna är signerade Gösta Almgren.
Han är medveten om att den offentliga konsten är väldigt ojämnt fördelad mellan kommunens bostadsområden. På Kronan finns det i särklass flest verk, vilket bland annat förklaras med att en del av verken skapades under en konstbiennal i slutet på 1990-talet och blivit kvar, medan det på Bergnäset inte finns ett enda offentligt verk.
– Det har en historisk förklaring. Innan kommunreformen tillhörde Bergnäset Nederluleå landskommun där Gammelstad var huvudort. Det var först den 1 januari 1969 som Nederluleå ingick i Luleå stad.
På Tuna skapades två olika muralmålningar år 2002. Till vänster ses Lars Piraks målning utan titel. Till höger Laila Wikströms muralmålning "Luleälven från ett kvinnligt perspektiv".
På Tunastigen och Mjölkudden finns en hel del offentlig konst som uppfördes när bostadsområdena byggdes på 1960-talet, bland annat Bertil Linnés sirliga verk "Metallräcke" från1967 som återfinns på Mjölkudden – ett verk som speglar 60-talets genombrott för den abstrakta, associativa snarare än avbildande konsten.
– Då fanns andra finansieringsformer där man kunde söka statliga medel från Boverket vilket påverkat de offentliga rummen som bär spår av samhällets historiska utveckling och mode under olika tidsperioder, säger Hans Sundvall.
Idag är det kommunerna själva som får finansiera den offentliga konsten, knuten till enprocentsregeln, det vill säga att en procent av budgeten ska gå till konstnärlig gestaltning när kommunen bygger nytt eller bygger om fastigheter. Även de kommunägda bolagen uppmanas att följa principen vid ny- om- eller tillbyggnad. Detsamma gäller privata bolag eller andra aktörer som bygger i Luleå kommun.
– Ett nybygge av en skärgårdsstuga med budget på en miljon kan förståeligt inte få någon stor konstnärlig gestaltning. Det blir för lite pengar. Men många inom kommunen vill se en förändrad finansieringsform för att kunna komma åt obalansen av konstnärlig gestaltning mellan bostadsområdena. Det är dock ytterst ett politiskt beslut, säger Hans Sundvall.
"Människornas luft och eld" av Erling Johansson pryder Norrbottensteaterns byggnad. "Mänsklig byggnad" av Arne Jones från 1971 har blivit något av ett kännetecken för universitetet. Järnskulpturen "Fåglar i flykt" av Henry Grubbström har sedan 1958 funnits i centrum. "Finna min plats" av Pilar de Burgos pryder en husfasad i centrum. Skulpturen "Forever Young" av Anna Svensson är en av tre nya offentliga verk i bostadsområdet Kronandalen. Katarina Pirak Sikkus verk "Háldijorbadas, Skyddsandens cirkel" finns nere vid Notvikstranden sedan år 2022.
Bakgrunden till Luleå kommuns satsning på offentlig konst bottnar i förstudien "Kulturens plats i framtidens Luleå". Där identifierade konsulterna Magdalena Malm och Michael Johansson betydelsen av stadens gestaltning och betonade vikten av kultur som en drivande kraft för att locka arbetskraft till de nya industrierna och få människor att bosätta sig i norr.
– Kulturen måste ses som en del av samhällsbyggandet och kan det lyckas någonstans så är det här i norr, konstaterade Magdalena Malm, konsult och konstcurator när förstudien presenterades för cirka ett år sedan.
Tidigare låg uppdraget för Luleås offentliga konst på den konstnärlige ledaren för Konsthallen, det vill säga Hans Sundvall.
– Jag har påtalat i tio års tid att det inte går att förena dessa två stora uppdrag i en och samma tjänst. Därför är det jättebra att politikerna tagit beslut om att skapa en heltidstjänst för den offentliga konsten och särskilja det från jobbet att leda Konsthallen, säger han.
Hans Sundvall, tidigare konstnärlig ledare för Konsthallen i Luleå, har fått en ny tjänst som konststrateg med uppgift att arbeta heltid med Luleås offentliga konst.
I sin nya roll kommer Hans Sundvall, förutom att se till att projekt blir av, lägga mycket tid på att få processer att fungera intern vad gäller kommunens enprocentsregel samt informera, driva kampanjer och hålla pedagogiskt arbete.
– Den offentliga konsten måste bli en naturlig del i arbetsprocesserna inom kommunen för att skapa en attraktiv stad. Man bygger inte bara hus utan samhällen, säger han.
Fotnot: På Norrbottens-Kurirens webb inleds en omröstning från och med lördag, där alla är välkomna att rösta på sin personliga favorit bland Luleås offentliga verk. Efter en finalomgång kommer slutligen en favorit att koras.