Mats Wikström intresserar sig för konstnärskap utanför mittfåran. "Jag har bjudit in konstnärer som är tämligen okända för konstpubliken", säger han.
– Det är tre konstnärer som går sin egen väg. Jag tror att det underlättar att komma närmare sin inre verklighet, sin själ, sin ande och att även manifestera den i sin konst om man väljer att inte påverkas och står vid sidan av, säger Mats Wikström som kurerat utställningen.
De tre norrbottniska konstnärer som deltar är Elisabet Sundelin, Yessiqa Lövbrand och Kent von Almassy, alla med sina helt unika uttryck och tekniker.
Elisabet Sundelin sökte in på Sunderbyns konstlinje efter att hon gått i pension efter ett arbetsliv på olika chefsbefattningar inom offentlig administration. "Jag är en mycket lycklig människa som funnit en sådan glädje i konsten", säger hon
Elisabet Sundelin sökte in på Sunderbyns konstlinje när hon gick i pension efter ett arbetsliv med chefsbefattningar inom offentlig administration. Där hittade hon sitt uttryck bland de textila teknikerna och medverkar med ett antal lekfulla, ibland grova och stundom sköra verk där stickning, virkning och broderi möts på högst oväntade sätt.
– Jag finner en sådan glädje och frihet i att skapa. Jag är en mycket lycklig människa, säger hon.
Minnen, erfarenheter och berättelser blir till små historier där gamla kvinnliga hantverkstraditioner blir till helt nya skapelser. Exempelvis pryds en vägg med stickade ansikten som hamnar tydligt i blickfånget för besökare i lokalen.
– Jag har egentligen stickat sockor, men utan häl. Då blir det ansikten istället, ler hon.
Yessiqa Lövbrand är dansaren vars nervsystem lade ned vid en nedtrappning av mediciner. Då började hon måla för att kunna uttrycka sig.
Yessiqa Lövbrand å sin sida medverkar med ett antal stora målningar och några skulpturer. Hon är dansare i grunden men hittade konsten när hennes nervsystem lade ned vid en nedtrappning av mediciner.
– Jag behövde uttrycka mig på något sätt när kroppen inte fungerade. Jag är självlärd och blandar friskt olika tekniker. Jag använder också en del glitter i mina målningar, vilket jag förstått är okonventionellt, säger hon.
De bilder hon ställer ut är senare tänkte att användas som illustrationer i den filosofibok hon förväntas vara klar med när hon är 60 år – en bok hon skrivit på sedan hon var barn.
– Jag har medvetet valt bort nyheter och sociala medier. Jag svarar knappt i telefon. Jag utforskar istället samhället via mänskliga möten och att vara närvarande i nuet. Det är också den livsfilosofin jag manifesterar i mina konstnärliga uttryck, säger hon.
Kent von Almassy, Töre, började som ikonmålare men övergick senare till oljemåleri där han i sin bildvärld rör sig från det religiöst ortodoxa, naturscenerier till historiska porträtt.
Kent von Almassy började som ikonmålare och har också läst teologi i Uppsala, Umeå och Helsingfors. Någon prästvigning blev det inte, istället klev konsten in som betydelsebärande i hans tillvaro. Hans bildvärld rör sig från det religiöst ortodoxa till naturscenerier och historiska porträtt.
– Det var ärligt ingen svår övergång. Tydligen var även min farfar målare och restaurerade kyrkor i Belgrad. Han dog tyvärr 1948 som motståndsman mot nazisterna, säger Kent von Almassy.
Fotnot: Utställningen visas på Norrbottens museum fram till och med 4 juni.