Eva Stina Sandlings verk "Ekocid II" samt "Ecocid I".
Det är också på sitt arbete på återvinningsstationen som han hittar mycket material till sin konstnärliga praktik. Bortslängda troféhorn av älg och ren har han förvandlat till installationen "Folken" som består av åtta grupperingar av olika folkslag, döpta till exempelvis "Gammelfolket", "Bondefolket", "Naturfolket" och "Normalfolket".
– Jag har funderat mycket på idén om att folkgrupper kan upplösas, samtidigt som de reproducerar sig av olika anledningar över generationer. Hur våra moderna samhällen hänger samman med tidigare levnadssätt, egentligen substansen av en grupp, säger han.
Daniel Sandling tillhör utställarna under Bothniasalongen som inte gått någon konstutbildning. Istället är det lusten att hålla på som driver honom.
– Min moster, Eva-Stina Sandling är konstnär. Vi bodde grannar när jag växte upp, kanske är det därifrån jag fått inspiration till kreativt arbete. Hon är förövrigt också uttagen till salongen och ställer ut där bort, säger han och pekar på två textila verk som hänger på en av väggarna i stora utställningssalen.
Det är mycket olika tekniker bland de 60 verk som ställs ut i Konsthallen i Luleå i den stora Botniasalongen. På ses Astrid Laksos textila verk "Kukkolaforsen (I) samt Margot Sehlstedt-Perssons målning "På väg".
Installationen "Folken" har tagit honom drygt ett och ett halvt år att skapa.
– Jag har aldrig tidigare jobbat med horn och gravering. Det har varit en läroprocess där jag får tacka det samiska samhället för kunskapen. Visst kan man fundera över appropriering, hur olika folk skyddar sitt eget och om man är öppen i sin grupp eller om gemenskapen bygger på stagnation, säger han.
Magnus Svartvall medverkar med tre AI-genererade fotografier i Bothniasalongen. På bild fotografiet "En dekadent stumfilmsstjärna på promenad i Abisko".
Daniel Sandling är alltså en av drygt 60 konstnärer som valts ut av en oberoende jury till årets upplaga av Bothniasalongen – ett samarbete mellan Västerbotten och Norrbottens konstinstitutioner som senast skedde för sex år sedan.
– Det är ett otroligt stort administrativt arbete, men ett viktigt fönster för inte minst de konstnärer som ännu inte etablerat sig. Men också ett tillfälle för äldre etablerade konstnärer att möta yngre kollegor, säger Hans Sundvall, ansvarig för Luleå kommuns offentliga konst.
Och enligt Karin Erixon, Konsthallschef berättar de utställda verken om vår samtid och om den plats vi lever på.
– Allt från personliga till politiska verk. Inte minst mycket natur, säger hon.
Jögge Sundqvist ställer ut ett antal konsthantverk i slöjdat och målat trä.
Fotnot: Bothniasalongen visas på Skellefteå konsthall, Västerbottens museum, Konsthallen i Luleå, Gällivare Kulturmuseum samt på Ájtte i Jokkmokk.