Minnet av en skola

Konstprojekt hjälpte eleverna i Kiruna att bearbeta sorgen efter skolan som brann.

FULFIGURER OCH SAXAR. Några sönderbrända saxar och stickor trängs med elevernas fulfigurer och broderier.

FULFIGURER OCH SAXAR. Några sönderbrända saxar och stickor trängs med elevernas fulfigurer och broderier.

Foto: Åsa Poromaa

Kiruna2009-06-09 06:00
Onsdagen den 28 januari i år hände det obegripliga. Inom loppet av några timmar brann hela Lomboloskolan i Kiruna ner till grunden. Chockade elever, lärare, föräldrar och Kirunabor stod och såg på när deras skola och arbetsplats försvann. Plötsligt var allt borta. - Det kändes hemskt, säger Sofi Björnström som såg branden tillsammans med klasskompisarna i årskurs åtta. Strax efter branden fick textilläraren Anette Uusitalo en idé. Hon skulle samla in det hon hittade bland resterna av den nedbrunna skolan och försöka skapa ett konstverk. Kuriren var med under hennes besök i det som en gång var hennes slöjdsal. - Det var sorgligt och overkligt, men samtidigt skönt att se att ingenting fanns kvar som jag kunde rädda, säger hon och fortsätter: - Inte ens symaskinerna var kvar. De hade smält ner till klumpar. Satte igång
Anette Uusitalo lyckades ändå få med sig några förvridna saxar, stickor, persiennsnören - och två grönmålade plankor som konstigt nog klarat branden. Efter branden lyckades kommunledningen snabbt placera ut skolans över 250 elever på olika platser i Kiruna, men när lektionerna skulle starta hade man ingenting att arbeta med. - Jag ringde runt till butikerna och frågade om de hade något som vi kunde få och de gav oss en hel del material. Det var jättesnällt och vi kunde komma igång med arbetet direkt. Det här var faktiskt det första vi gjorde efter branden, säger Anette Uusitalo. Hela skolans syslöjdsele-ver har hjälpts åt med verket som man kallar Lombolominnen. Bakgrunden har åttondeklassarna sytt ihop av olika tyger. Den föreställer skolan och skolgården. Här finns kåtan som stått utanför skolan i alla år - och det stora trädet. Minnet av trädet
- I det där trädet lekte vi alltid när vi var små, säger Sofi Björnström. Runt bakgrunden trängs elevernas fulfigurer i olika färger och former med broderier och tovade garner. De två grönmålade plankorna som Anette Uusitalo hittade på brandplatsen i vintras ramar in verket. Här och där sitter brända saxar och förvridna stickor. - Jag har låtit dem arbeta helt fritt. Det här har varit ett bra sätt att bearbeta det som hänt och våra minnen. Det har varit positivt för eleverna, säger Anette Uusitalo. Speciell plats
I går hängde åttondeklassen upp verket på Folkets hus i Kiruna. Här ska det hänga till skolavslutningen på fredag då hela skolan har gemensam avslutning. - Det är kul att se det så här. Det finns så mycket grejer att titta på, säger Fanny Aidantausta som nöjd betraktar resultatet. Och eleverna är alla överens om att det finns en alldeles speciell plats där verket bör hänga i framtiden - i den nya skola som man hoppas ska byggas på den plats där den nedbrunna Lomboloskolan en gång låg. - Jag tycker att den ska hänga där även om inte vi kommer att gå där. Det blir ett fint minne och vi kan vara stolta över att det är vi som har gjort det, säger Sofi Björnström och får medhåll av klasskamraterna.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!