Musiker hittar varandra
Det ena avlöser det andra på Jokkmokks vintermarknad. Efter natten strax ovanför dansbandsorkestern, som fått människor att ta på sig de lätta skorna efter en dag i kängor, görs ett kort besök hos silversmeden Erica Huuva.
spelmän. Riksspelmännen Oline Sofie Bakkom och Anders Hellström var också med.
Foto: Anders Alm
- Utanför marknadsdagarna kunde kronan bestraffa handel med döden, fortsätter författaren, och en av initiativtagarna, Hans Andersson, sin beskrivning. Skrönan svarar sedan kollegan Mikael Niemi för. Scenen är för övrigt tätt befolkad. Där återfinns hela orkestern från Nurmen Lintu, en scenföreställning i ton, ord och bild, byggd på sånger och låtar från Norrbottens Finnbygder som Hans Alatalo samlat in. Timmarna före fyllde just de Bio Nordens salong. Där är också fiolspelarna, riksspelmännen Oline Sofie Bakkom och Anders Hällström, och Ulf B Jonsson på dragspel. Stora stillheten
Med på scenen finns för andra gången även sångerskan Esmeralda Moberg. Hon har tonsatt poeten Roger Bergkvist, och tillsammans med Lars Paulin på harpa gör hon ett unikt framförande om den stora stillheten i en vemodigt vacker tonsättning. På den kommande skivan är musiken i stället elektronisk och samplad. Det gör mig klart nyfiken på hur föreningen ska låta. Kanske befriande för det nordliga vemodet? I Mobergs sång finns även det darrande, brummande och djupt kroppsliga, man anar både afrikanska och östliga möten. Och hade nu inte Sofia Jannok förberett sig för kommande konserter med Norrbotten Big Band, kunde vi dessutom fått höra dem båda "ropa" till varandra. Familjärt
Det känns symboliskt. I sammanhang som Jokkmokks marknad, där allt liksom blir mer familjärt, märks hur musiker finner varandra. Hur de uppmuntrar och arbetar tillsammans, och att det faktiskt bara är så småningom publiken, men sist av alla medierna, upptäcker dem. Glömda visor
Men när vi gör det är det härligt. Så härligt att man kan gråta ifall en visa som varit glömd åter sjungs för åldrade sinnen. Om det berättar musikern Mikael Segerström, den andre av initiativtagarna till Låtar och skrönor, när han introducerar Sången om Enare träsk med rötter i samisk och finsk tradition. Sitt givna igenkännande får publiken när konserten avslutas med Ko över Sarek. Motorvärmarproblem
Sedan tar musikerna paus. Om en halvtimme börjar deras nästa föreställning. För oss gäller annat. Fotograf Alm försöker få liv i Kurirens bil som inte gillat den kalla natten, och som inte gått att muta med fyra timmars motorvärmare. Men det löser sig. Efter en kvart vågar vi lita på batteriet. Dock gäller täckbyxor och skinnhandskar ännu några månader. Det är samma jobb som under salongernas guldkronor - eller?
Så jobbar vi med nyheter