– Det lättaste sättet att lära säg ett språk på är genom att bli kär i någon. Det näst bästa är att göra det i något kultursammanhang, säger Per Allan Olsson.
Olsson tänker inte tvångskära ned folk i varandra. Så då håller han sig till kutluren. Han ska nu sätta ihop föreställningen som ska genomföras tillsammans med nyanlända, tidigare finska krigsbarn och ortsbor.
Det är Pia Suonvieri som har raggat ihop en och en halv miljon kronor från olika fonder för att förhoppningsvis kunna statuera ett gott exempel på integration. Tanken är att det här ska vara ett bra sätt att lära sig språket – och hela projektet ska dokumenteras så att den kan spridas över landet om den blir lyckosam.
– Det kan också vara viktigt för de som är med att få en helande process och få utlopp för den historia som de har med sig, säger Suonvieri.
Kerstin Sipola berättar varför projektet fick ungefär en miljon kronor från Landsbygdsprogrammet 2014-2020.
– Här kan folk snabbt lära sig svenska och komma in i samhället. Vi tror att det här verkligen är landsbygdsutveckling.
I början av juni ska ungefär 100 deltagare hålla en föreställning i Haparanda.