?Efter kass festivalmat är en redig frukost ovärderlig?

Fredag natt Jag är nu precis på väg in i sömnens värld, klockan börjar närma sig småtimmarna och mina ögon kommer snart att falla ihop. Det blev inte så mycket musik i kväll som planerat ? inte heller lika mycket party. Söndag eftermiddag Den sista tiden på årets Hultsfredsfestival slutade för min del mycket angenämt. Det hade kunnat vara bättre men lika gärna sämre. Lördagsmorgonen började med att bilen inte startade. Vi hade helt enkelt lyssnat mer på musik än vad som var lämpligt. Och det hela utvecklade sig till ett större meck än vad som hade behövts. Inte förrän vi, som nu var en skara på 15 bilintresserade besökare, prövade för tredje gången med de tredje startkablarna och den andra bilen som vår motor drog igång. Trasiga startkablar fick oss ett tag att tro att vår startmotor var kejk, vilket hade varit rent ut sagt jobbigt. Lördagens konsertintag bestod för min del av Fireside samt lite Hives, lite Union Carbide och alldeles för lite Florence Valentin. Fireside gjorde en bra konsert, peppade och härliga. Men tyvärr med för liten publik. De sista timmarna spenderade jag på backstage-dansgolvet dansandes till en riktigt avskyvärd DJ. För det första spelade han inte alltid så kul musik och för det andra spelade han flera låtar om och om igen. Är inte grundregeln för en discjockey att man inte får spela samma låt flera gånger under en kväll. Det råder en ganska rolig stämning backstage, alla som är där tror dels att de är något och att alla andra också är det. Detta leder till en viss eftertänksam stämning, dels vill alla ?vara fina? inför allt det fina folket fast det i själva verket nog bara är tio procent av de närvarande som är några riktiga fräsare. Men den något mer sansade stämningen än den som råder ute på området är ganska skön och betyder inte alls att det är mindre fest. I morse när festivalen var över var den allmänna sysselsättningen att avverka diverse transportsträckor. Överallt låg det skräp, ölburkar och flaskor, papper och mer allmänt äckligt. Det är ju inte så farligt men något som var riktigt avskyvärt var stanken, den hemska odör som låg likt ett moln över hela området. Det luktade inte bajs, vars lukt man ändå kan kämpa emot genom att hålla andan. Det var snarare som om 25.000 människors tarmgaser var utsläppta och den där hemska fislukten smiter igenom alla barriärer och hittar alltid fram till näshåren. Usch, säger jag, riktigt äckligt. En härlig grej som jag stötte på i dag var en av de fast boende i Hultsfred som höll öppet hus, tog emot boende, erbjöd toalett för en tia och serverade vanlig frukost på bakgården för en mycket nätt slant. Denna gästfrihet fascinerade mig verkligen, något liknande tror jag aldrig skulle inträffa uppe i våra norrländska skogar. När man har ätit kass festivalmat en hel helg är ju en redig frukost ovärderlig. Bäst under årets Hultsfredsfestival: Moneybrother, utan tvekan. Sämst: Skador, bråk, The Corals avhopp och bilkrångel.

?Efter kass festivalmat är en redig frukost ovärderlig?

Kurirens Jonas Teglund bevittnade Hultsfredsfestivalen från dess insida. Följ hans bravader i livet på festival.