Om man avgränsar sig till Norrland, och inte minst Norrbotten, framstår osäkerheten, om man på allvar rannsakar förslag och argument, som den enda gemensamma uppfattningen mellan de parter som utkristalliseras. Regionbildningsprocessen är kanske det främsta exemplet på otydlighet och tankeoreda. De ideologiska och utvecklingsteoretiska tankemodeller som väglett stora beslut under 1900-talet tycks inte längre vara tillämpbara, därav vilsenheten.
Analyser av samhällsutveckling måste inkludera tre tidsnivåer; historia, nutid och framtid. Eftersom nivåerna ”överlappar” varandra syns alltid samband mellan dem.
Banden är både materiella, som bebyggelsemönster och vägars sträckning, och immateriella, som idéer och trosföreställningar. Samhällsförändringar kräver därför ingående analys av varje tidsnivå. Perioder av kraftig samhällsomvandling skapar behov av omtolkning av historien helt enkelt för att den gamla historien inte ger en tillfredsställande bakgrund till det nya samhället. På det sättet är historia en färskvara.
Historien, alltså äldre samhällsformer, bär alltid fröet i sig till nya samhällstillstånd, alltså framtiden. Men historien talar också i sin egen rätt, det vill säga, varje någorlunda avgränsbart tidsskede måste tolkas och förstås utifrån epokens egna förutsättningar. Dessa två synsätt verkar motsägelsefulla, men det är skenbart. Den enkla förklaringen är att historien inte är entydig, den är flerdimensionell. Historien är tolkningsbar. Därför är frågan om hur historia, nutid och framtid hänger samman alltid aktuell. Detta gäller i hög grad i Norrbotten just nu.
I botten av hur varje samhälle formas ligger människors försörjning och deras uppfattning om omvärlden. I vår tid, och med det menas den industriella och den postindustriella eran, uttrycks det förenklat med orden ekonomi och politik. De krafter som dessa sektorer alstrat kan uttryckas med orden globalisering och nationalism. Dessa krafter har format världen i stora drag och de har efterhand också trängt in i samhällets porer på det lokala planet.
Norrbottens historia det senaste dryga seklet ska i första hand ses i skärningspunkten mellan de globala och de nationella krafterna samt mellan sektorerna ekonomi och politik. Utvecklingen av jordbruk, skogsbruk, gruvbrytning, industri, energiutvinning, export, import, infrastruktur, bebyggelse, offentlig sektor, utbildning, ”you name it”, både ifråga om långsiktig utveckling och tvära kast, kan förklaras av förskjutningar mellan eller inom de globala och de nationella krafterna.
Det som pågår nu under det tidiga 2000-talet är just stora rörelser och förändringar mellan och inom de globala och de nationella krafterna samt mellan sektorerna ekonomi och politik. Begreppen och uttrycken singlar omkring, Kina, Austin, världsmarknadspriser, Euron, negativ ränta, Northland Resources, Facebook, vindkraftsparker, skolnedläggningar, och så vidare, somligt vittnar om katastrofer annat om framgångar.
Allt detta har en bakgrund, en historia. I den generaliserande samhällsanalysen, den må ha lokal, regional, nationell eller global avgränsning, måste de betydelsebärande krafterna identifieras, beskrivas och tolkas och den ska omfatta historia, nutid och möjlig, eller sannolik, framtid.
Fotnot: Måndag 24 oktober, kl. 12.00, håller Maurits Nyström i Vetenskapens hus, Luleå, ett föredrag med rubriken Historia – en färskavara.