Ja, förra veckan nämnde Duo nöje Gällivareduon Tusenbröder som i början av september släppte debutplattan Tribaler. För Johan Airijoki, som spelar med både Väärt och Parkas (tidigare Airijoki och laservågen), var det föga förvånande att mötet med producenten och dj:n Nils Rinnefelt skulle resultera i musik.
– Vi träffades i skiftgången på LKAB och pratade reverb. Det föll sig ganska naturligt att vi började hänga. Vi drack kaffe och lyssnade på musik i Nils studio. Det var också där skivan blev till, säger Johan Airijoki.
Tribaler beskriver han som ett studioprojekt som liksom lekts fram. Och då de använt sig av Nils gamla syntar och trummaskiner från 80-talet, blev resultatet en slags minimalistisk elektropop med inslag av akustiska instrument.
– Vi försökte behålla det lekfulla, naiva, i musiken. Och textmässigt utspelar sig det här på en stadspub någonstans i inlandet. Tänk Arran i Kiruna, säger Johan.
För de som lyssnat på Johans andra projekt, kan musiken tyckas långt ifrån den folkpop som både Väärt och Parkas sysslar med.
– För mig är det viktigaste att man är ärlig. Det finns egentligen ingen musikstil som jag inte kan tänka mig. Jag skulle inte göra en musikal. Inget som känns som teater. Men jag hade kunnat spela dansband. Det finns någon låt på Dånar med älven som går åt det hållet.
Dånar med älven, ja. Det är det andra släppet från Johan som kommer den 1 oktober. Umeåbaserade Parkas, som alltså tidigare hette Airijoki och laservågen, har med hjälp av Axel Andersson (från Glesbygdn och Árá) mejslat fram en platta mer detaljrik och experimentell än den självbetitlade debuten. Influenser har hämtats från såväl hiphopen som countryn och det nya bandnamnet stämmer mer överens med den musik bandet förmedlar.
– Jag tror man förväntade sig något helt annat när man hörde det gamla bandnamnet. Och det var ju det där med att vara ärlig. Det är viktigt, att som musiker ta den musik man gör på allvar. Uttrycket måste komma inifrån. Inte som på Melodifestivalen där man ska knulla kameran när det sveper förbi.