På plats var huvudrollsinnehavaren Ella Marie Hætta Isaksen, Sofia Jannok som har en större biroll och regissören Ole Giæver. Och om det var mingel och uppsluppet småprat före filmen, så vilade ett allvar och många trillade tårar i salongen när – de långa – eftertexterna rullade på duken.
Det är ett rätt hårt och tydligt rasistiskt norskt samhälle som målas upp i Ellos Eatnu. Ella Marie Hætta Isaksen konstaterar att mycket är sig likt än idag.
– Jag har bott i Alta och upplevt exakt samma rasism som den i filmen och jag skulle nog säga att filmen underdriver snarare än överdriver. Det som visas är en vardagsrasism. Jag har upplevt långt värre. Samtidigt är den samiska självkänslan mycket bättre idag.
Även om "Ellos Eatnu" utspelar sig för mer än 40 år sedan och är den också samtidsfilm. Det som skedde då sker nu. Alldeles nyss syntes Ella Marie Hætta Isaksen i inslag, artiklar och på sociala medier när hon tillsammans med andra samiska och norska ungdomar ockuperade Norges olje- och energidepartement i protest mot att norska regeringen inte agerat, trots att vindkraftsparken i Fosen är uppförd i strid med urfolksrätten. Och att Ella Marie Hætta Isaksen är aktivist (och artist) gjorde delar av rollen som Ester lätta för henne att greppa. Esters relation till sitt samiska arv var svårare.
– Medan jag har gått på samisk skola och är uppvuxen med en mor som är stolt i sin samiska identitet, så är det helt annorlunda för Ester, som är också sjösame född på 1960-talet. Största jobbet för mig var att förstå den delen. Det gick lättare när Ester finner ro i aktivisten i sig.
Uppvuxen i Tana har hon fått berättelsen om Altakampen med sig sedan barnsben. De som protesterade var hjältar och hjältinnor.
– Filmen var ingen stor faktaupplysning för mig, men däremot har jag insett vilken stor förlust Altakampen egentligen var.
"Ellos Eatnu" har visats på Göteborgs filmfestival och hade premiär i Norge den 3 februari. Visningarna i Jåhkåmåhkke var något av en tjuvstart. I resten av landet går den upp på Folkets Bio-dukarna 12 maj. Bland annat visas den i Vittangi nästa söndag, den 14. Ella Marie Hætta Isaksen hoppas att de som ser filmen inte är riktigt desamma när de lämnar bion som när de kom dit.
– Den kan vara tung, men ska vi förstå varandra, majoritetsbefolkning och samer, så måste majoriteten ta in historien och inse hur lång förnorsknings- eller försvenskningsprocessen har varit.