Mona Lisas leende

Mona Lisas leende
(I original: Mona Lisa Smile)
Filmstaden
Regi: Mike Newell
Manus: Lawrence Konner, Mark Rosenthal
Foto: Anastas Michos
Musik: Rachel Portman
Skådespelare: Julia Roberts, Kirsten Dunst, Julia Stiles, Maggie Gyllenhaal, Dominic West, Juliet Stevenson, Marcia Gay Harden, med flera

film2004-03-15 06:30
Mona Lisas leende är en mestadels väl spelad film. Den utspelar sig 1953 och tidsskildringen är helt oklanderlig; inte en millimeter av 1950-talsskildringen känns på något som helst vis fel. Dock är det diverse andra saker som ställer till det i helhetsbedömningen här.<BR>Och då måste det sägas att det främst är Julia Roberts som det handlar om.<BR>Hon spelar konsthistorikern Katherine Watson, som får anställning på den konservativa flickskolan Wellesley och vars uppgift det är att förmedla lagom mycket lärdom till de unga damer av god familj som studerar där.<BR>Dock vill Katherine Watson något mera också. Hon vill få de unga kvinnorna att satsa på ett eget yrkesliv ? inte enbart gå in för att gifta sig och konserveras i de mestadels falska idyller som erbjuds dem.<BR>Men både ledningen på Wellesley (skolan existerar men dess ledning lär inte ha varit helt förtjust inför den bild av verksamheten som den här filmen erbjöd) och vissa av eleverna sätter krokben för henne. De vill att det ska fortsätta att vara som det alltid har varit på skolan. Nymodigheter, som den konst som representeras av Jackson Pollock, tolereras ej.<BR>Ovanstående låter väl sympatiskt och över huvud taget är Mona Lisas leende en måttfull, disciplinerad och försiktigt formulerad film. Den skrapar på den yta som finns, men överraskar aldrig och ruskar inte heller om.<BR>Allra mest problematiskt upplever jag det som att man helt enkelt aldrig når fram till karaktären Katherine Watson. Superstjärnan Julia Roberts ställer sig i vägen för henne. Och det tycks vara ett olösligt problem.<BR>Man tror helt enkelt inte på Katherine Watson. Och trots att Julia Roberts skrattar, förälskar sig, bryter upp från förhållanden, får prydliga sammanbrott inför tidens typiska reklambudskap, slänger med håret, ser förvånad ut och mycket annat därtill också ? så är det bara hela tiden Julia Roberts som man sitter och fokuserar på.<BR>Aldrig någonsin på konsthistorikern Katherine Watson. Dessvärre.<BR>Det krävs nog att någon lagom individualistisk regissör tar tag i Julia Roberts och modellerar om henne helt; som Paul Thomas Anderson gjorde med Adam Sandler i Punch Drunk Love eller Quentin Tarantino med John Travolta i Pulp Fiction, för att man ska kunna frigöra superstjärnan Julia Roberts från hennes filmroller. Tills vidare känns detta bara som omöjligt.<BR>Men porträtten av de unga flickorna på Wellesley känns då i stället desto mera övertygande. Jag imponeras mycket av Kirsten Dunst, som en ljuv bitch som längtar efter att få trä vigselringen på fingret och tills vidare är elak i skoltidningsspalterna mot allt som hon finner det allra minsta ?omstörtande?.<BR>Maggie Gyllenhaal är även hon underbart bra, som sensuell slampa med oroväckande framtidsutsikter, och Julia Stiles döljer tankfulla funderingar om en juristkarriär bakom sin näpna exteriör.<BR>Visst kan man dra en parallell mellan Mona Lisas leende och Döda poeters sällskap och säga att den förra är en feminin version av den senare. Men det är att göra det lite väl lätt för sig.<BR>Även om Döda poeters sällskap var en väsentligen starkare film än den nu aktuella, så har även denna berättelse om en inspirerande lärare sina ögonblick och moment.<BR>Ingenting är egentligen så självklart i det här dramat och det finns valörer och dimensioner som man får den fulla innebörden av, först en stund efter filmens slut. Innebär kvinnlig frigörelse, exempelvis, att en tillvaro som hemmafru är totalt omöjlig?<BR>Men om en självständig ung och oprövad regissör tar kontakt med Julia Roberts, så bör hon nog överväga att svara ja till vad den personen kan ha att erbjuda henne.<BR>Hennes karriär börjar bli i uppenbart behov av både nytändning och en uppryckning nu.<BR>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!