Filmen "Jag speglar mig" handlar om Mattias Alkberg och vad som försiggår i hans huvud. På onsdag har den Norrbottenspremiär på Ebeneser.
Martin Åhlin är långt ifrån den första som frågat Mattias Alkberg om att göra dokumentärfilm. Tidigare har svaret varit nej, musikern, poeten och artisten har inte varit intresserad av sitt renommé. Men när filmen i stället skulle fokusera på "hur det är att vara honom i världen" växte en gemensam entusiasm fram.
"Jag speglar mig" är en film som lämnat den linjära berättelsen och baseras på texter, samtal med Alkberg (i form av sig själv och gestaltat av Kristine Gulbrandsen) och personer i hans närhet.
– Det är så här biografisk jag är, så här "jag-intresserad" jag är och så här intresserad av andra saker som jag är. Det var en jättefin grej att så många andra kunde vara med och komma till tals. Jag känner mig inte ensam i världen, alla de här som jag har diskussioner med i filmen har jag diskussioner med kontinuerligt. Det är personer som berikar mig, det är viktigt att de kom till tals också, säger Alkberg.
Martin Åhlin har tidigare spelat in dokumentärfilmen om The Magnettes, vilket fick Mattias Alkberg att fastna för regissören.
I filmen visar 53-åringen var han hittat en död människa och beskriver en storspov med lång hals, två historier med begränsad sanningshalt. Huvudpersonen själv konstaterar att han inte vet vad han hittar på eller vad han egentligen minns.
– Minnet fungerar mycket så, jag har bra fantasi, om jag inte riktigt kommer ihåg hittar jag på en annan historia kring det. Tänk vad ofta du minns fel, det gör alla om vi rannsakar oss själva. Om vi kunde verkligen se saker som hänt tidigare i livet, tänk vad lite som skulle stämma med det vi minns egentligen. Hjärnan kompenserar sina egna fel och brister på det sättet.
Martin Åhlin berättar att han gillar det fria berättandet, som inte liknar den traditionella "rockumentären".
– Jag blir glad att folk gillar att det är konstigt, det kanske finns en marknad för den typen av film. Man vågar kanske göra lite mer experimentella grejer när man ser att det funkar, säger regissören.
En anledning till att Åhlin inte fokuserat på artisten genom åren är att han inte varit särskilt intresserad.
– Jag har varit medveten om dig, men jag har inte varit ett fan på det sättet. Jag har gillat det men inte lyssnat svinmycket, säger han.
Kristine Gulbrandsen har tidigare spelat Mattias Alkberg i föreställningen "Alla är sämst" och tolkar artisten på nytt i "Jag speglar mig".
Arbetet med filmen började 2020, sedan kom en pandemi och året efter en stroke som gjorde att Alkberg "var väck den sommaren" och svag under den efterföljande turnén med Jakob Hellman.
Sjukdomen nämns i "Jag speglar mig" men får en väldigt begränsad plats eftersom filmskaparna var överens om att inte bli för privata.
– Jag har aldrig varit en sådan som använt mitt liv så, jag skriver om mitt liv för att det inte ska handla om mig. Jag tycker inte att jag är så intressant, jag tycker inte att människor är intressanta. Tankar och idéer är intressanta, säger Alkberg.
– Jag menar inte att låta som en psykopat men människor är människor, interaktioner har man med dem dagligen. Det är det andra, som vi aldrig pratar om, som är intressant. Döden och tiden snarare än vad som hände i onsdags – då är det roligare att prata om onsdagar, vad beror de på?
I ett svagt ögonblick, då strokens följder påverkade honom som mest, ville ändå Mattias Alkberg att det skulle dokumenteras.
– Sedan ville jag ta bort det – och sedan ångrade jag mig. Jag säger de där grejerna ändå, jag säger att jag hatar min kropp och Kristine säger att hon hatar sin kropp, trots att det är jag. Det är ingen anledning att hålla på och inte vara personlig av andra skäl än just det, jag fick för mig att det kunde vara allmängiltigt bara, säger han.
"Jag tycker inte att jag är så intressant, jag tycker inte att människor är intressanta", säger Alkberg.
Vad tycker ni slutresultatet?
– Fyra plus, lätt, säger Mattias Alkberg. Jag är jättenöjd. Jag kan tycka att jag själv är lite dum i huvudet ibland, men det tycker man alltid. Jag hade kunnat formulera mig på något annat sätt eller så där.
Martin Åhlin:
– Den är väldigt viktig för mig personligen, jag känner att jag har hittat in stil nu. Jag har ändå hållit på att göra film sedan 2010, när jag gick ut filmskolan, och först nu känner jag att jag har hittat en stil jag vill ha. Om man nu ska veta vad ens stil är. Därför tycker jag om den svinmycket.
Under onsdagen är det Norrbottenspremiär på Ebeneser och under turnén "Renässanstönt" har filmen visats följt av en livespelning med fullt band. Filmaren har därför hunnit lyssna in sig på Alkbergs musik och läsa hans texter.
– Jag tänkte faktiskt på det när jag såg er i Uppsala eller Malmö. Nu är jag ett fan, ett riktigt jävla fan.
30-åriga Martin Åhlin, från Luleå, har bland annat gjort musikvideos åt Maxida Märak, Melissa Horn och Annika Norlin.