Kent Norberg har varit en del av den svenska rockscenen som sångare och gitarrist i Sator sedan mitten av 80-talet. Men det är först nu, 30 år in i karriären, som han väljer att släppa en skiva under eget namn. "Skyll På Mig" består av 6 egna kompositioner och tre väl valda covers.
Inledande "Lika Vacker Som Dagen Är Lång" sätter tonen. Det är americana men med en tydligt svensk touch och en smittsam melodi som sätter sig direkt. Gillian Welchs "Wayside/Back In Time" blir "Tillbaks I Tiden", plattans i särklass starkaste spår. Den når inte riktigt upp till originalets höjder, men som countryballad på svenska står den faktiskt i en klass för sig. Kent Norbergs röst passar perfekt för den här sortens låt. Att Luleåsonen Kristofer Åström hjälper till med sången gör inte saken sämre.
"Tvillingbror" är en skönt släpig sak med 90-tals vibbar och smålustig text, klassisk countryhumor. Det här är en sån där låt som känns som man hört den förut första gången man spelar den. Balladen tillika titelspåret "Skyll På Mig" doftar starkt av Gram Parsons och kanadensaren Jason Collett. Att Kent Norberg inte är någon stor sångare gör inte så mycket, hans röst passar perfekt i låtar som de fyra ovannämnda.
Men allt är tyvärr inte lika bra. Wilcos "PassengerSide" har blivit till "Passagerarplats", och den fungerar inte alls i Kent Norbergs händer. Och då är det här Wilcos i min mening kanske allra bästa låt. Texten haltar rejält och sången är under all kritik. Stundvis tror man nästan att det är Björn Rosenström man lyssnar på, och jag vågar gissa på att det inte är vad Kent Norberg är ute efter.
Därtill bjuder Norberg på en handfull ganska intetsägande countryrockare och ballader som egentligen varken är dåliga eller särskilt bra. "Jag Kommer Hata Mig Själv I Morgon" och Nick Lowes "A Better Man" (här "En Bättre Man") är småtrevliga, men utan att riktigt lyfta eller tända till.
Trots att "Skyll På Mig" bara är nio låtar lång håller det inte hela vägen. Kent Norberg har fått till ett skönt sound som sådant, men det känns som att en sån här skiva måste ha antingen riktigt bra låtar eller riktigt bra texter, gärna båda, för att det ska fungera helt ut. Och trots att det glöder till ibland för Kent Norberg så hade han behövt slipa en hel del på båda de punkterna. Att han har en ganska träig röst hjälper inte heller till.
"Tillbaks I Tiden" kommer jag definitivt lyssna på igen, men gällande resten känns det tveksamt.