LÄS FLER NÖJESNYHETER PÅ DUONOJE.SE
I februari släpper Ára, med Nedre Soppero-baserade frontmannen och jojkaren Simon Marainen i spetsen, sitt tredje album ”Girkásit”. En platta som blev till mitt i sorgen efter att Marainens två yngre bröder tog sina liv 2014.
– Girkásit betyder ”ljusare” på svenska, och skivan är tillägnad mina bröder. Budskapet är att hur tungt det än är i livet så måste man orka och kunna se en ljusare framtid, och att det finns plats för alla, berättar Simon Marainen.
Genom att våga prata om ett ibland tabubelagt ämne som självmord hoppas Simon Marainen kunna bidra till en förändring i samhället. Och även om arbetet med skivan stundvis varit tungt tror han samtidigt att det varit bra för honom.
– Självmord är ju lite tabubelagt och trist att prata om. Men man måste ju kunna pratat om problemet för att få rätsida på det. Det är ju ens bröder som inte finns mer och tankarna har ofta gått till dem när jag suttit och jobbat med texterna, så självklart har det varit tungt, men samtidigt känns det bra att bearbeta såna här saker.
Soundmässigt har bandet på ”Girkásit” tagit ett steg bort från det stundvis lite poppigare soundet på föregående albumet ”Vuoste Virdái” (2014) och gått tillbaka till de mer folkmusikbaserade tongångarna på sju år gamla debuten "O", samtidigt som man värnat om den traditionella jojken.
– Vi har lagt mer tid på stråkar och blåsarrangemang den här gången. Vi upplever själva att det vi gör är väldigt nischat, och jag tror att just mitt uttryck är ännu mer nischat än andra jojkares. Jag försöker verkligen behålla det traditionella och göra det traditionellt utifrån min egen röst, menar Simon Marainen.
”Girkásit” har officiell releasefest på Jokkmokks marknad den tredje februari, men redan två dagar innan blir det smygpremiär när bandet uppträder på Göteborg Film Festival, som i år har samiskt tema. Något Simon Marainen hoppas kan hjälpa till att skapa större förståelse för samer och samiskt kultur i samhället.
– Det blir spännande, när man har samiskt tema känns det ju ännu roligare att komma dit och att det är vi som får representera det samiska. Det finns många exempel de senaste åren där samiska artister blivit väldigt framgångsrika och gjort plats för andra samer, det blir som ringar på vattnet. Det är inte alltid så lätt att verka som minoritet i storsamhället, med det här tror jag man kan vinna mer förståelse och en slags respekt.
Under hösten har Ára gjort en satsning att försöka sprida sin musik även till sydligare breddgrader. Men efter en turné i södra Sverige och Norge har man börjat tänka om, men inte gett upp, berättar Simon Marainen.
– Det är väldigt svårt att hitta en förstående publik söderut och jag vet inte om det är rätt väg att gå, vi fick en liten tankeställare efter den här hösten. Men vi har fortfarande ambitioner att hitta en publik söderut, men man kanske inte ska stirra sig blind på just Sverige. Ute i Europa tror jag det kanske mer finns en publik som intresserar sig för alternativ musik.
Den 14 februari åker Ára till Stettin i Polen för ett gig och framåt sommaren väntar både spelningar och festivaler. Men att lämna Nedre Soppero för att satsa mer på karriären är inte ett alternativ för Simon Marainen.
– Det finns inte på kartan. Jag har ju renar så jag måste vara där mina marker är. Och jag ser det som att, hade jag flyttat från stället där jag vuxit upp och där jag trivs tror jag att jag hade flyttat ifrån min egen ärlighet och mina egna känslor. Det är här jag kommer leva och verka i resten av mitt liv.