Nyårskrönika - Mattias Alkberg

Alla vet hur hemskt 2016 har varit, jag tänker inte älta det.

Foto:

Duo nöje2016-12-21 10:00

LÄS FLER NÖJESNYHETER PÅ DUONOJE.SE

Och hur illa kommande år än blir så kommer inte Kent att lägga av i alla fall. Den nyheten, och exakt vad de betytt för alla och en envar, slipper vi åtminstone i våra flöden när 2017 ska summeras.

2016 års bästa musik var:

Frank Ocean – "Blonde"

Brainbombs – "Souvenirs"

Cellular Chaos – "Diamond Teeth Clenched"

Good Throb – "Good Throb EP"

Grave Miasma – "Endless Pilgrimage EP"

The Goon Sax – "Up To Anything"

Tim Hecker – "Love Streams"

Iiris Viljanen – "Mercedes"

Sex Stains – "Sex Stains"

A Tribe Called Quest – "We got it from here... Thank you 4 your service"

Även Zacke, Pascal, Viagra Boys, Isotope Soap, Behexen, Mårten Lärka, Frida Hyvönen, Jukka Nousiainen, Nej, Cate LeBon, Lava Bangs, Iggy Pop och Voivod släppte helt grymma alster.

Varje år brukar jag liksom zoona ut ur en genre för att återkomma till den senare. I år var det hiphop. Hörde inte helt mycket svinbra helt enkelt, men det fanns nog. Men hela våren lyssnade jag på gammal annorak-indie då jag blev spyless på musik med attityd. På sommaren gammal death- och heavy metal och resten av året på det jag listar ovan. Tiden räckte inte till mer.

Enskilda låtar är det annorlunda med. De bara hoppar på en när man minst anar det och man vet inte hur länge de sitter kvar. På ens axlar, i ens huvud. Som en mössa, en ryggsäck, en injektion. Men det är alltid lika roligt när det händer. Just nu är årets låt alla kategorier Norra Revirets "Järnnätter". Jag har hört den en enda gång men vill göra det igen och igen.

Jag har försökt se på lite mindre TV i år: 2015 såg jag drygt 40 serier. Plus de jag sett tidigare som jag såg om. Plus alla jag började se men inte såg klart. Plus alla böcker och hemsidor i ämnet jag slukade som en varg. Så kan man ju med gott samvete inte ha det.

Men en del har det förstås blivit ändå. Allra bäst var BBC:s filmatisering av Zadie Smiths roman "NW". 90 minuter klassiskt, engelskt kvalitetsdrama. Näst bäst var: "Rectify", "Baskets", "The Expanse", "The Americans", "Happy Valley", "The Fall", "30 grader i februari", "Game of Thrones" och "Atlanta".

Jag vet såklart om att "Skam" finns, men jag har inte sett och tänker kanske inte göra det heller.

Bra böcker jag läst:

"Svensk Poesi" (red. Daniel Möller och Niklas Schiöler). Värsta tjocka genomgången av svensk poesi typ nånsin, 1070 sidor dikt från 500-talet till helt nyss.

Mer stark svensk dikt:

Ann Jäderlunds djupa "Kärlek Ingen"

Lars Noréns "Stoft"

"101 albums you should die before you hear" (red. Everett True). Geniala sågningar av klassiska album. Musikkritik när den är som allra finast.

"TV the Book" av Alan Sepinwall och Matt Zoller Seitz. USAs främsta tevekritiker listar världens bästa amerikanska teveserier genom tiderna. I en perfekt värld är detta diskussionsunderlaget för nördar som mig hela nästa år, så vi slipper berätta om oss själva i möten med såväl bekanta som främlingar.

Och det var väl allt jag hade plats med? Gott nytt år. 2017 kan bli sämre men hoppas inte.

MISSA INGET, GILLA DUO NÖJE PÅ FACEBOOK!

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!