Klockan är närmare 21.30 när Klas Granström öppnar dörren och sticker in huvudet i logen. Ett gemensamt ”HEEEEJ!” sprider sig i hytten samtidigt som väntande kramar avlöser varandra.
Blänk är här.
Kitok med följe har redan gjort sig hemmastadda i Debaser Medis inre. Magnus Ekelund har spelat här massor av gånger i olika konstellationer och hittar vant till både toalett och kylskåp. Blänk har inte uppträtt på det klassiska spelstället tidigare, faktum är att de inte genomfört många konserter alls sedan första låtarna 2008.
– Jag har spelat många gånger på Debaser Medis tidigare med andra band, och även drivit klubb här, men aldrig spelat med Blänk här tidigare, berättar Lina Öhman.
Simon Trabelsi kommer på rak arm på fem–sex tillfällen då han, Klas Granström och Lina Öhman stått på scen ihop. Senast var på releasefesten i december – dessförinnan på Piteå dansar och ler 2012.
Rapparen är i ständig rörelse, skuggboxas och gör pigga hopp för att hålla igång. Simon T är laddad, visst, men framförallt behöver han hålla sig vaken. Han har kommit med flyget dagen innan, från Atlanta, med mellanlandning i Amsterdam.
– Det har inte varit mycket spelningar den senaste tiden, det är därför det är värt att komma hit för det här. Jag kom i går och åker hem på söndag (tre dagar senare), berättar han.
På de två logedörrarna sitter A4-ark upptejpade. På den enda står det ”Kitok”, på den andra ”Maxida Märak + Blänk”. I de här rummen, på våning tre, har tidigare artister som Jurassic 5, Bob Dylan och Ryan Adams suttit före och efter sina uppträdanden. Den här kvällen är det norrbottniska hiphoppare som äger Medborgarplatsen och natten.
Först ut är gruppen som hyllats till skyarna i utländsk media och fått toppbetyg för skivan ”Only Built For Northern Lights”, men som i stort sett aldrig spelar ihop.
– Det här är det största giget vi har haft. De tar in mycket folk och att det är vi, Kitok och Maxida – det är stort, säger Klas Granström.
Samtidigt som skratten och gliringarna byter av varandra i Kitoks loge är det betydligt lugnare i Blänks. Lina Öhman har satt sig ner med Magdalena Andersson, som plockats in för att köra på några av låtarna, och går igenom låtlistan.
Sedan Simon Trabelsi landat i Stockholm har de hunnit repa, sova och repa. Klas Granström beskriver det som att ständigt börja om, eftersom de ses så sällan. Den här helgen har de dessutom sett till att boka in studiotid för att göra nya låtar.
Förhoppningen är att den Atlanta-baserade rapparen ska ha möjlighet att spendera mer tid i Sverige framöver. Jobbet som marknadsförare i USA är bra för att få in pengar, men egentligen vill han ”be a rapstar”.
– Det kan vara tufft att träffas så sällan. Det är kul när vi träffas men jag gillar att rappa inför folk och stå på scenen – jag önskar att jag kunde göra det mer med Blänk, säger Trabelsi.
Jokkmokk-rapparen Maxida Märak kommer in och ger Lina Öhman en kram i all hast. ”Ni är så grymma” besvaras med ”Men detsamma”. Sedan sätter sig Blänk-sångerskan ner i soffan igen.
Samtidigt som Simon Trabelsi skuggboxas och Klas Granström uppdaterar sig kring vad som hänt i Magnus Ekelunds liv sitter Lina Öhman med blicken fokuserad på golvet. Hon gnider händerna mot varandra och blåser varmluft i handflatorna.
– Ursäkta om jag inte är så rolig just nu, det blir bättre sen, säger hon.
– Jag blir hur otrevlig som helst innan, jag måste fokusera och gå in i mig själv. Efteråt kan jag prata mer, då är jag trevlig igen.
Klas Granström har antecknat vem som ska sjunga på vilken låt och plockar med sig lappen för att ge till ljudteknikerna. Han verkar inte nervös och rör sig avslappnat mellan logerna och ute i korridoren kring backstage-området. Förhoppningen är att vanan ska bli ännu starkare. I framtiden kanske inte Blänk tackar nej till spelningar i Holland, Finland och Sverige – som de har gjort nu.
– Det hade varit fett om vi kunde boka en turné och få tid att spela mer ihop, säger Granström, som påbörjat arbetet med nya låtar och har gått ner till att jobba 80 procent med sysselsättningen som journalist.
– Det finns bolag som är intresserade av att göra något med oss till vårt nästa album, som det är nu gör vi allt själva. Och blir det så får vi en helt annan budget.
På tal om budget – i logen börjar arbetet med att plocka upp skokartonger ur sina stora påsar. Granström öppnar lådorna och lyfter ut oanvända Timberland-kängor ur kartongen.
– Är de rykandes? säger Magnus Ekelund med stora ögon.
– Ja, det är ju gig. Vi har ju pratat om det här, svarar Blänks dj med ett leende.
Han snörar på sig kängorna och en frisk, lätt bris av skoskinn drar förbi i logen.
– Fan vad sköna de var, de är mycket skönare än mina gamla. De var mycket hårdare på 90-talet.
Kontrasterna mellan en skuggboxande rappare, en totalfokuserad sångerska och en kolugn dj, som nu berättar sina bästa ebay-knep, är stor.
– Lina, vill du att vi går ut? Vi kan gå till andra logen om du vill, frågar Granström när han ser hur uppladdningen går åt helt olika håll.
– Nej, det är lugnt, svarar Lina Öhman. Bara jag inte behöver prata med någon.
Enligt Debasers officiella program ska Blänk kliva på scenen 21.00. Det inofficiella tidsschemat som hänger vid scenkanten säger 22.30. När gruppmedlemmarna avlöser varandra på toaletten är klockan 22.39.
Är det någon som vet hur publiken ser ut? Nej. Men Klas Granström anar en stor norrbottnisk representation ute i lokalen, redan på väg in i lokalen träffade han ett tiotal personer han inte förväntat sig att se på Debaser Medis.
Magnus Ekelund ska gästa på ”Stand Aside”, kvällens fjärde låt, och han fångar upp Klas Granström i korridoren innan vandringen ner mot scenen börjar. Med händerna på ”K-Laz” axlar tittar Ekelund honom i ögonen och skakar lite i kroppen samtidigt som han säger:
– Det kommer bli grymt. Det är så många som ser er för första gången.
I samlad trupp startar trion vandringen mot hissen som ska ta dem ner till våning 1 och scenen. En ridå hänger framför scenkanten och Blänk kan gå upp utan att bli sedda av publiken, som håller sig långt bak i lokalen. Klas tar på sig hörlurarna och börjar pilla på sin dj-utrustning. Lina drar på sig elgitarren och stämmer den ståendes på knä. Simon vandrar omkring på scenen – och skuggboxas. I korridoren bakom scenen hörs Magdalena Anderssons sång.
En kvart efter avsatt tid går ridån upp och Simon Trabelsis uppmaning ”ya´ll need to come closer” ger resultat direkt. All eventuell ringrost och jetlag ser ut att försvinna så fort Klas Granström drar igång musiken.
Rollfördelningen ser ut att hålla i sig. Lina är fokuserad och rör sig kontrollerat. Klas är avslappnad och tar selfies med publiken i bakgrunden. Simon är ständigt i rörelse – en bit in i konserten springer han till och med ut i publiken och hoppar.
– Jag tycker det är svårt att veta vad jag ska göra när Lina sjunger och Klas står och spelar. Så jag tänkte att jag skulle ut i publiken en sväng och få igång dem, berättar han efteråt.
Blänks uppträdande pågår i drygt 25 minuter utan extranummer och på väg upp till logen igen möter de Maxida Märak, som ser ut att bli överraskad över den framrusande trion.
– Kör nu! peppar Klas Granström och får medhåll av Lina Öhman, som fyller i:
– Gå ut och kör! Nu är de varma!
Maxida Märak spärrar upp ögonen och stressar fram mobiltelefonen ur jackfickan.
– Är det jag nu?! Vad är klockan?
Fortsättning följer.