LÄS FLER NÖJESNYHETER PÅ DUONOJE.SE
Joar Sandling kommer ursprungligen från Vuollerim men flyttade efter gymnasiet till Göteborg. Idag är han sedan tre år tillbaka i Norrbotten. Albumet ”Enslinjen” påbörjades i Göteborg och färdigställdes i ett hyrt hus i Avan.
– En del av låtarna är upp emot fem år gamla men har inte blivit klara förrän nu. Jag har alltid spelat i band men det är egentligen först nu jag börjat skriva egna låtar, eller i alla fall göra något av dem, egentligen är jag mer studiotekniker.
Under arbetet med ”Enslinjen” var det att få till ett ”sound” som blev det viktigaste, berättar Joar Sandling. Han menar att hans intresse för att ”skruva i studion” nästan fick för mycket utrymme.
– Jag gillar själva studioarbetet, men det blev lite förrädiskt med det här släppet, jag kan tycka att det blev lite spretigt. Men det kanske bara är jag
Det låter nästan som att du är missnöjd med ”Enslinjen”?
– Nä… (skratt). Nej, det är jag ju inte. Det kanske låter flummigt, men skivan utgår mycket från att jag varit mer intresserad av att producera än att skriva låtar. Men jag är nöjd att jag lyckats få ihop den.
Slutresultatet blev sju spår av jordig och skör folkinfluerad rock med ekon av både Bob Dylan, M Ward och svenskt 70-tal. Eller som Joar Sandlig själv kort och gott kallar det; ”nån sorts poprock”. Trots att ”Enslinjen” bara är någon dag gammal verkar upphovsmannen redan vara mer fokuserad på vad som kommer härnäst.
– Jag blir taggad av att se framåt, ”jag vill göra det här istället”. Jag har lite olika idéer, just nu är jag i den fasen där jag försöker hitta vilket av alla projekt jag vill slutföra. Jag skulle kunna dra mig åt att göra mer folkinspirerat, inte folkmusik men mer stompigt och skitigt. Jag försöker skala av och koncentrera mig mer på själva låtskrivandet.
Blygsamheten till trots har Joar Sandling fått ihop en både stabil och intressant debut. Och att han valde att flytta från Göteborg till Luleå tror han är till fördel för hans musik.
– Bara att vi sitter här och snackar nu är ju för att vi är i Luleå. I Göteborg tror jag den här plattan hade försvunnit bland allt annat. Jag tror det blir lättare att få folk att höra ens musik här. Men jag har aldrig haft några ambitioner att slå igenom, det har aldrig varit det viktiga, jag vill bara göra musik.